Ja, nu talar jag inte om svordomar, som man vanligtvis gör när man talar om vårdat språk; jag använder mig ofta och gärna av svordomar, då jag anser det vara ett alldeles förträffligt sätt att understryka starka känslor, och jag delar rakt inte åsikten många har om att svordomar skulle visa på bristande ordförråd, eller intellekt. Nej, nu talar jag om vårdat djurrättsspråk.
Exempel: Bete sig svinigt, slå två flugor i en smäll, ditt nöt, fixa biffen, envis som en åsna, ditt hem ser ut som en svinstia, hönshjärna, fårskalle, osv, osv.
Varför är det då viktigt att tänka på att vårda sitt språk vid tillfällen då man vanligtvis skulle använda sig av något av exemplen - eller något av de otaliga andra uttrycken som har en nedsättande ton mot djur?
Jo, vi kan inte förvänta oss att ett samhälle ska bli kvitt ett förtryck om vi fortsätter att envisa oss med att använda ord som rättfärdigar och ger bränsle åt förtrycket. För det är just det dessa uttryck gör.
Vi kan t.ex. inte få folk att förstå att grisar inte är smutsiga djur, utan väldigt renliga av sig, om vi fortsätter att använda oss av svinstia i ett sammanhang där vi anser att något ser ostädat och smutsigt ut; vi kan inte få folk att inse att kor inte alls är dumma djur, om vi fortsätter att använda ordet nöt om folk vi anser dumma.
Självfallet ligger det verkliga arbetet såklart i att informera människor om djurens situation, och försöka förbättra den, men en liten, liten förändring vi kan göra, som inte tar särskilt mycket energi i anspråk, men i förlängningen ändå kan göra stor skillnad, är just att vårda vårt språk, och anpassa det till det fördoms- och förtryckslösa samhället vi strävar mot.
Jag vet att det här inlägget kanske inte hjälper någon särskilt mycket för stunden, men det är något som få reflekterar över, men som de allra flesta kan förändra utan att det kräver mer av individen än just lite eftertanke.
Fundera lite över det, iallafall.
Kärlek och respekt till alla systrar och bröder ute i kampen för ett samhälle fritt från fördomar och förtryck!
tisdag 3 april 2012
torsdag 22 mars 2012
Möte med DRA Borås ikväll!
Detta inlägget riktar sig i första hand till djurrättare boende i Borås, då det är information om kvällens möte med DRA Borås; men självklart får alla som bor i närheten av Borås också komma; det gäller såklart även de av er som inte är helt övertygade djurrättare, "bökare", som Tom Regan skulle sagt*.
Kvällens möte hålls i Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10, klockan 18:00.
Hoppas så många som möjligt kan komma, då detta är ett möte med mycket intressant att diskutera!
Kärlek och respekt!
* Bökare är ett begrepp som Tom Regan använder i sin bok Tomma burar, och syftar på människor som anser att det nog är fel att utnyttja djur, men är inte helt övertygade och kanske behöver lite mer information och vetskap innan de tar steget och blir vegetarianer/veganer.
Kvällens möte hålls i Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10, klockan 18:00.
Hoppas så många som möjligt kan komma, då detta är ett möte med mycket intressant att diskutera!
Kärlek och respekt!
* Bökare är ett begrepp som Tom Regan använder i sin bok Tomma burar, och syftar på människor som anser att det nog är fel att utnyttja djur, men är inte helt övertygade och kanske behöver lite mer information och vetskap innan de tar steget och blir vegetarianer/veganer.
onsdag 21 mars 2012
Vegetarianer lugnare och gladare.
När jag var inne på Djurens rätt´s blogg så snubblade jag över en liten, liten artikel, om en studie som visat att vegetarianer både är lugnare och gladare än folk som äter kött.
Denna studie utfördes av Nutrition Journal och gick till på följande vis:
Man lät en testgrupp om 39 personer - varav alla vanligtvis åt kött - under en två-veckors period äta olika sorters kost; en kontrollgrupp åt kött, fågel och fisk (Nutrition Journal´s ord, inte mina), en andra grupp åt fisk och fågel och en tredje grupp åt uteslutande vegetariskt.
Man lät sedan, efter två veckor, de olika grupperna fylla i olika enkäter som skulle visa på ev. förändringar i humör, samt depression-, ångest-, och stressnivåer hos deltagarna.
Föga förvånande så visade det sig att de som åt uteslutande vegetarisk mat faktiskt var både lugnare och gladare än de som åt kött.
En av förklaringarna till detta, skriver man, är att överkonsumtion av proteinrik mat, t.ex. kött, kan ge för höga halter av arakidonsyra (AA), vilket kan ha negativ effekt på bl.a humör och ork.
Vegetarisk kost innehåller låga halter av AA, varför testgruppen som åt uteslutande vegetarisk kost blev gladare, lugnare och piggare; störst förändring var i stress och förvirring, när man jämförde de som åt vegetariskt och de som åt kött.
Jag har försökt läsa hela rapporten, men den var en aning förvirrande i mina lekmansögon, men vi kan iallafall slå fast att om man äter vegetariskt så mår man bättre, än om man skulle ätit kött; detta är ju föga förvånande, men det är väldigt trevligt att ha "på pränt", så att säga!
Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet, och om du klickar här kan du (om du förstår detta, vilket jag, ärligt talat, inte helt och hållet gjorde) se tabellerna för hur de olika kosthållningarna förändrade humör, stress, ångest, osv, osv.
Må väl, alla där ute! Och kom ihåg, ett leende smittar av sig!
Kärlek och respekt!
Denna studie utfördes av Nutrition Journal och gick till på följande vis:
Man lät en testgrupp om 39 personer - varav alla vanligtvis åt kött - under en två-veckors period äta olika sorters kost; en kontrollgrupp åt kött, fågel och fisk (Nutrition Journal´s ord, inte mina), en andra grupp åt fisk och fågel och en tredje grupp åt uteslutande vegetariskt.
Man lät sedan, efter två veckor, de olika grupperna fylla i olika enkäter som skulle visa på ev. förändringar i humör, samt depression-, ångest-, och stressnivåer hos deltagarna.
Föga förvånande så visade det sig att de som åt uteslutande vegetarisk mat faktiskt var både lugnare och gladare än de som åt kött.
En av förklaringarna till detta, skriver man, är att överkonsumtion av proteinrik mat, t.ex. kött, kan ge för höga halter av arakidonsyra (AA), vilket kan ha negativ effekt på bl.a humör och ork.
Vegetarisk kost innehåller låga halter av AA, varför testgruppen som åt uteslutande vegetarisk kost blev gladare, lugnare och piggare; störst förändring var i stress och förvirring, när man jämförde de som åt vegetariskt och de som åt kött.
Jag har försökt läsa hela rapporten, men den var en aning förvirrande i mina lekmansögon, men vi kan iallafall slå fast att om man äter vegetariskt så mår man bättre, än om man skulle ätit kött; detta är ju föga förvånande, men det är väldigt trevligt att ha "på pränt", så att säga!
Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet, och om du klickar här kan du (om du förstår detta, vilket jag, ärligt talat, inte helt och hållet gjorde) se tabellerna för hur de olika kosthållningarna förändrade humör, stress, ångest, osv, osv.
Må väl, alla där ute! Och kom ihåg, ett leende smittar av sig!
Kärlek och respekt!
tisdag 20 mars 2012
Jordens herrar - En föreläsning.
Tänkte bara snabbt lägga upp en föreläsning av Pelle Strindlund, som utgår från hans bok Jordens herrar - Slaveri, Djurförtryck och våldets försvarare.
Det är en fantastiskt bra bok, som jag tycker att alla borde läsa, då vi alla har att lära av den, inspireras av den och tänka i lite nya banor.
Mycket nöje!
Och kom ihåg: Kärlek och respekt gör världen vackrare!
Det är en fantastiskt bra bok, som jag tycker att alla borde läsa, då vi alla har att lära av den, inspireras av den och tänka i lite nya banor.
Mycket nöje!
Och kom ihåg: Kärlek och respekt gör världen vackrare!
torsdag 15 mars 2012
DRA Borås, möte med aktivister från DRA Göteborg.
Nu har vi äntligen fått ha ett möte tillsammans med Richard Klinsmeister och Hanna (om jag inte minns fel), från Göteborgs lokalavdelning (om hon läser detta så får hon ha överseende med mitt dåliga namnminne).
Det var ett väldigt intressant möte - hade dock kunnat bli mer intressant om jag haft ett fungerande power point-program på min dator - och även om vi inte fattade några större beslut, så tror jag nog att de allra flesta av oss var riktigt nöjda med mötet; inte minst med den stora uppslutningen!
Vi fick tipset av Richard att man bl.a kunde ringa runt till skolor och be att få hålla föredrag om djurrätt. Detta tipset tog vi till oss och Sanna tog på sig att börja ringa runt till skolor. Idag fick jag veta att hon pratat med en rektor på Bäckäng (ett gymnasium i Borås, med linjer med bl.a estetisk inriktning), och han verkade väldigt positiv till det hela. Men han visste inte om det skulle funka att ta upp en lektion med djurrätt, men däremot kanske en eller två heldagar, med informationsbord och hela kittet! Detta är för oss underbara nyheter, då det ger oss väldigt stora chanser att visa boråsarna att vi är här, vad vi står för, och vad vi vill, och även informera om djurrätt och djurens situation runt om i världen.
Rektorn skulle prata med andra rektorer om detta, och sedan återkomma till Sanna. Jag håller tummarna så hårt jag bara kan för att detta går igenom!
Nu känns det som att det börjar komma igång på allvar med vår lilla lokalavdelning, och det känns faaantastiskt! Nu går vi med säkra steg mot framtiden, för djuren!
Kärlek och respekt till er alla där ute!
Det var ett väldigt intressant möte - hade dock kunnat bli mer intressant om jag haft ett fungerande power point-program på min dator - och även om vi inte fattade några större beslut, så tror jag nog att de allra flesta av oss var riktigt nöjda med mötet; inte minst med den stora uppslutningen!
Vi fick tipset av Richard att man bl.a kunde ringa runt till skolor och be att få hålla föredrag om djurrätt. Detta tipset tog vi till oss och Sanna tog på sig att börja ringa runt till skolor. Idag fick jag veta att hon pratat med en rektor på Bäckäng (ett gymnasium i Borås, med linjer med bl.a estetisk inriktning), och han verkade väldigt positiv till det hela. Men han visste inte om det skulle funka att ta upp en lektion med djurrätt, men däremot kanske en eller två heldagar, med informationsbord och hela kittet! Detta är för oss underbara nyheter, då det ger oss väldigt stora chanser att visa boråsarna att vi är här, vad vi står för, och vad vi vill, och även informera om djurrätt och djurens situation runt om i världen.
Rektorn skulle prata med andra rektorer om detta, och sedan återkomma till Sanna. Jag håller tummarna så hårt jag bara kan för att detta går igenom!
Nu känns det som att det börjar komma igång på allvar med vår lilla lokalavdelning, och det känns faaantastiskt! Nu går vi med säkra steg mot framtiden, för djuren!
Kärlek och respekt till er alla där ute!
tisdag 13 mars 2012
Nytt hopp! - Och, Välkommen till ett liv som gris!
Åh, jag har fått ett par riktigt underbara, hoppingivande kommentarer de senaste dagarna.
De kommer från signaturen Stephanie, och de får verkligen hoppet att återigen skutta in i mitt bröst och fylla mig av glädje! Det är så härligt att få lite respons på sin blogg, och se att det faktiskt finns underbara, tänkande människor där ute i världen.
I en av kommentarerna tog hon upp att hennes barndomsvän är nybliven vegan och att hennes bror valde bort fläsket från raggmunkarna, vilket var hans favoriträtt; allt detta tack vare att de sett en film om djurfabriker.
När jag läste detta så kom jag att tänka på att bloggen blivit alltför blaha det senaste, för mycket tjat om div. ovidkomligheter, och inte alls direkt om djurrätt och djurens situation, vilket var tanken från början.
Med detta i tanken så tänkte jag att jag återigen skulle skriva om den hemska, plågsamma och kränkande situation som miljontals grisar befinner sig i varje dag, året om, i Sverige:
I Sverige slaktades totalt 2 936 240 grisar, 2010*, och 99% av alla dessa grisar lever hela sitt liv inomhus, under trånga, sysslolösa, smutsiga förhållanden.
Några dagar efter födseln tas hangrisar från sin mor och kastreras, utan bedövning; omkring 4000 grisar kastreras varje dag(!) i vårt avlånga land.** Att kastreras utan bedövning kan vem som helst förstå är en otroligt smärtsam process. De största anledningarna till att hangrisar kastreras är dessa: köttet kan lukta illa, s.k galtlukt, och få äcklig bismak***, den andra anledningen är att när grisarna lever under så trånga förhållanden så kan de inte komma undan från varandra, vilket kan leda till aggressiva, sexuella beteenden, vilket man till stort undviker genom kastrering*1; ett annat sätt att undvika detta vore ju att inte hålla dem i trånga bås hela livet, utan låta dem leva i frihet, men det känns kanske som en idiotisk tanke?
Efter ungefär en månad vid sin moders sida skiljs mor och barn åt - mycket tidigare än i naturliga förhållanden, då detta sker omkring 17 veckors ålder**1 - och vid 3 månaders ålder går de in i det s.k "slaktsvinsstadiet", vilket innebär att de sätts i bås om 10 grisar i stora stallar***1.
Miljön är trång, stimulansfattig och smutsig, vilket för grisar är en högst onaturlig miljö. Istället för att gå omkring på hårda betonggolv med lite hö på föredrar grisen att gå ute i gräset, men jorden under sina fötter; i fritt tillstånd spenderar grisar stor del av dagen till att söka föda, även när de är fysilogiskt mätta så går de runt och bökar, undersöker och betar.
Vissa "bönder" påstår att grisarna inte lider, eftersom de är födda in i den kala betongmiljön så påstår de att "de inte vet annat", och därför inte kan lida p.g.a att deras naturliga behov inte blir tillgodosedda. Detta finns det starka röster som talar emot, t.ex. Per Jensen, professor i etologi, som uttrycker sig på följande vis: "Motivationssystemen är utvecklade för att fungera i den miljö arten är anpassad till." "En hona som ska grisa kan inte förstå att hon inte behöver bygga bo därför att bonden sätter upp värmelampor och hjälper till att ta hand om smågrisarna. Programmet i hjärnan kräver helt enkelt att hon utför bobyggnadsbeteendet".*2
Detta gäller även när det kommer till födosökbeteendet. Grisarna vet inte att de inte behöver leta efter mat, även om de blir matade på utsatta tider på dygnet, deras hjärna är helt enkelt gjord för att grisarna ska överleva på egen hand, utan "hjälp" från dessa "bönder". Och vem kan väl motsäga detta? Det är ju helt självklart och naturligt.
På grund av de stimulanslösa, trånga och stressiga förhållandena utvecklar många grisar stereotypt beteende, och andra beteendestörningar. Detta leder ofta till att de ger sig på varandra, och svansbitning hör absolut inte till ovanligheten**2
; varje år rapporteras omkring 50 000 fall av svansbitning i Sverige (men man får ha i åtanke att denna rapportering är frivillig, vilket leder till en stor gråzon, ett stort mörkertal).***2
På de hårda betonggolven grisarna tvingas att leva på så har en tredjedel av svenska suggor smärtsamma liggsår*3, sår som knappast blir bättre av den verkliga bakteriehärd grisarna tvingas leva i(!). Otroliga 12% av alla grisar som går till slakt har fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50% har någon form av problem med magen.**3
Efter att de nått 6 månaders ålder är det dags att transporteras till deras sista anhalt; slakteriet.
På vägen till slakteriet trycks de in i trånga lastbilar, med galler istället för fönster, och den som sett en sådan slaktbil vet att det inte är en rolig syn från utsidan, så jag vill verkligen inte tänka mig in i hur det måste vara att befinna sig på insidan av en sådan lastbil; på vinterhalvåret är det kallt, rått, stressfyllt och trångt; på sommaren är det varmt, stressfyllt och trångt (omkring 1400 grisar dör varje år av värmestress på väg till slakt***3
Väl på slakteriet tvingas grisarna in i hissliknande anordningar, vilka sänks ner i en kammare som är fylld av koldioxid. Koldioxiden - som orsakar grisarna kvävningskänslor och smärta - används som bedövningsmedel,*4 och ska göra grisarna medvetslösa innan de hängs upp i benen, halsen skärs av och de förblöder.
Välkommen till ett liv som gris!
Källor:
* Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2011:09
** Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
*** Jordbruksverket (2007) Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. Dnr 31-9289/07.
*1 Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
**1 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
***1 Westin R. (2003) Svansbitning hos gris relaterat till individuell tillväxt och ras. Examensarbete 2000:46, SLU.
*2 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
**2 Hansson I. et al. (1999) En jämförelse av slaktresultat mellan KRAV-uppfödda och konventionellt uppfödda djur. Svensk Veterinärtidning 2:1999.
***2 Jordbruksverket. Personligt meddelande 2010-08-31.
*3 Svenska PIG (2009). Bogsår – förekomst och riskfaktorer. Nr 42, april 2009.
**3 Svenska Djurhälsovården (2008). Magsår hos svenska grisar – besättningsbundet. Djurhälsonytt, 2008-06-23.
***3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=481115
*4 Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010. och: Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
De kommer från signaturen Stephanie, och de får verkligen hoppet att återigen skutta in i mitt bröst och fylla mig av glädje! Det är så härligt att få lite respons på sin blogg, och se att det faktiskt finns underbara, tänkande människor där ute i världen.
I en av kommentarerna tog hon upp att hennes barndomsvän är nybliven vegan och att hennes bror valde bort fläsket från raggmunkarna, vilket var hans favoriträtt; allt detta tack vare att de sett en film om djurfabriker.
När jag läste detta så kom jag att tänka på att bloggen blivit alltför blaha det senaste, för mycket tjat om div. ovidkomligheter, och inte alls direkt om djurrätt och djurens situation, vilket var tanken från början.
Med detta i tanken så tänkte jag att jag återigen skulle skriva om den hemska, plågsamma och kränkande situation som miljontals grisar befinner sig i varje dag, året om, i Sverige:
I Sverige slaktades totalt 2 936 240 grisar, 2010*, och 99% av alla dessa grisar lever hela sitt liv inomhus, under trånga, sysslolösa, smutsiga förhållanden.
Några dagar efter födseln tas hangrisar från sin mor och kastreras, utan bedövning; omkring 4000 grisar kastreras varje dag(!) i vårt avlånga land.** Att kastreras utan bedövning kan vem som helst förstå är en otroligt smärtsam process. De största anledningarna till att hangrisar kastreras är dessa: köttet kan lukta illa, s.k galtlukt, och få äcklig bismak***, den andra anledningen är att när grisarna lever under så trånga förhållanden så kan de inte komma undan från varandra, vilket kan leda till aggressiva, sexuella beteenden, vilket man till stort undviker genom kastrering*1; ett annat sätt att undvika detta vore ju att inte hålla dem i trånga bås hela livet, utan låta dem leva i frihet, men det känns kanske som en idiotisk tanke?
Efter ungefär en månad vid sin moders sida skiljs mor och barn åt - mycket tidigare än i naturliga förhållanden, då detta sker omkring 17 veckors ålder**1 - och vid 3 månaders ålder går de in i det s.k "slaktsvinsstadiet", vilket innebär att de sätts i bås om 10 grisar i stora stallar***1.
Miljön är trång, stimulansfattig och smutsig, vilket för grisar är en högst onaturlig miljö. Istället för att gå omkring på hårda betonggolv med lite hö på föredrar grisen att gå ute i gräset, men jorden under sina fötter; i fritt tillstånd spenderar grisar stor del av dagen till att söka föda, även när de är fysilogiskt mätta så går de runt och bökar, undersöker och betar.
Vissa "bönder" påstår att grisarna inte lider, eftersom de är födda in i den kala betongmiljön så påstår de att "de inte vet annat", och därför inte kan lida p.g.a att deras naturliga behov inte blir tillgodosedda. Detta finns det starka röster som talar emot, t.ex. Per Jensen, professor i etologi, som uttrycker sig på följande vis: "Motivationssystemen är utvecklade för att fungera i den miljö arten är anpassad till." "En hona som ska grisa kan inte förstå att hon inte behöver bygga bo därför att bonden sätter upp värmelampor och hjälper till att ta hand om smågrisarna. Programmet i hjärnan kräver helt enkelt att hon utför bobyggnadsbeteendet".*2
Detta gäller även när det kommer till födosökbeteendet. Grisarna vet inte att de inte behöver leta efter mat, även om de blir matade på utsatta tider på dygnet, deras hjärna är helt enkelt gjord för att grisarna ska överleva på egen hand, utan "hjälp" från dessa "bönder". Och vem kan väl motsäga detta? Det är ju helt självklart och naturligt.
På grund av de stimulanslösa, trånga och stressiga förhållandena utvecklar många grisar stereotypt beteende, och andra beteendestörningar. Detta leder ofta till att de ger sig på varandra, och svansbitning hör absolut inte till ovanligheten**2
; varje år rapporteras omkring 50 000 fall av svansbitning i Sverige (men man får ha i åtanke att denna rapportering är frivillig, vilket leder till en stor gråzon, ett stort mörkertal).***2
På de hårda betonggolven grisarna tvingas att leva på så har en tredjedel av svenska suggor smärtsamma liggsår*3, sår som knappast blir bättre av den verkliga bakteriehärd grisarna tvingas leva i(!). Otroliga 12% av alla grisar som går till slakt har fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50% har någon form av problem med magen.**3
Efter att de nått 6 månaders ålder är det dags att transporteras till deras sista anhalt; slakteriet.
På vägen till slakteriet trycks de in i trånga lastbilar, med galler istället för fönster, och den som sett en sådan slaktbil vet att det inte är en rolig syn från utsidan, så jag vill verkligen inte tänka mig in i hur det måste vara att befinna sig på insidan av en sådan lastbil; på vinterhalvåret är det kallt, rått, stressfyllt och trångt; på sommaren är det varmt, stressfyllt och trångt (omkring 1400 grisar dör varje år av värmestress på väg till slakt***3
Väl på slakteriet tvingas grisarna in i hissliknande anordningar, vilka sänks ner i en kammare som är fylld av koldioxid. Koldioxiden - som orsakar grisarna kvävningskänslor och smärta - används som bedövningsmedel,*4 och ska göra grisarna medvetslösa innan de hängs upp i benen, halsen skärs av och de förblöder.
Välkommen till ett liv som gris!
Källor:
* Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2011:09
** Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
*** Jordbruksverket (2007) Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. Dnr 31-9289/07.
*1 Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
**1 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
***1 Westin R. (2003) Svansbitning hos gris relaterat till individuell tillväxt och ras. Examensarbete 2000:46, SLU.
*2 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
**2 Hansson I. et al. (1999) En jämförelse av slaktresultat mellan KRAV-uppfödda och konventionellt uppfödda djur. Svensk Veterinärtidning 2:1999.
***2 Jordbruksverket. Personligt meddelande 2010-08-31.
*3 Svenska PIG (2009). Bogsår – förekomst och riskfaktorer. Nr 42, april 2009.
**3 Svenska Djurhälsovården (2008). Magsår hos svenska grisar – besättningsbundet. Djurhälsonytt, 2008-06-23.
***3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=481115
*4 Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010. och: Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
torsdag 1 mars 2012
Aktivism planerat på lördag och nytt möte med DRA Borås nästa torsdag! ÄNDRING!
Nu ska vi försöka se till att saker och ting händer här i stan, och röra om lite i grytan.
På lördag ska vår kära Lisa bege sig ut - förhoppningsvis i sällskap av andra från avdelningen - för att för att kolla päls-läget i vår lilla stad, vilket innebär att det ska gås runt i div. butiker och fråga varför de säljer kläder med pälsdetaljer, vilka djur pälsen kommer ifrån, och varifrån pälsen kommer geografiskt.
Så alla som läser detta och är i Borås på lördag, tveka inte att höra av er!
Jag går att nå via mail på: djurratt-veganism@live.se. Skriv gärna en rad, så lägger jag till dig på vår mail-lista, så kan du ta del av allt som händer i avdelningen!
ÄNDRING!
Vi ska även ha vårt andra möte som lokalavdelning, och denna gången hoppas vi att Richard från DRA Gbg kommer, så vi kan bli lite klokare vad gäller både Djurrättsalliansen och hur en lokalavdelning fungerar.
Den som känner att den vill komma och vara med på mötet, och påverka vad vi gör i Borås, får gärna komma till Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10 (mittemot gamla Arbetsförmedlingen), klockan 18:00, den 14 mars.
Kärlek och respekt till alla er där ute!
På lördag ska vår kära Lisa bege sig ut - förhoppningsvis i sällskap av andra från avdelningen - för att för att kolla päls-läget i vår lilla stad, vilket innebär att det ska gås runt i div. butiker och fråga varför de säljer kläder med pälsdetaljer, vilka djur pälsen kommer ifrån, och varifrån pälsen kommer geografiskt.
Så alla som läser detta och är i Borås på lördag, tveka inte att höra av er!
Jag går att nå via mail på: djurratt-veganism@live.se. Skriv gärna en rad, så lägger jag till dig på vår mail-lista, så kan du ta del av allt som händer i avdelningen!
ÄNDRING!
Vi ska även ha vårt andra möte som lokalavdelning, och denna gången hoppas vi att Richard från DRA Gbg kommer, så vi kan bli lite klokare vad gäller både Djurrättsalliansen och hur en lokalavdelning fungerar.
Den som känner att den vill komma och vara med på mötet, och påverka vad vi gör i Borås, får gärna komma till Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10 (mittemot gamla Arbetsförmedlingen), klockan 18:00, den 14 mars.
Alltså: Djurrättsalliansen Borås´ andra möte går av stapeln 14/3, kl 18:00.
Kärlek och respekt till alla er där ute!
fredag 17 februari 2012
Djurrättsalliansen Borås - Här kommer vi!
I söndags (12/2) var det uppstartsmöte för Djurrättsalliansen Borås, och jag måste säga att trots att lokalavdelningsansvarige från DRA Göteborg inte kunde komma, så var det ett riktigt, riktigt lyckat möte. Vi var 8 pers - jag själv inräknad - som alla var väldigt ivriga över att komma igång med vårt arbete här i Borås snarast möjligt.
Vi kom till många bra beslut och står redan i startgroparna för både sms- och maillista, och en face book-sida. Och för er som vill komma med i vår mail-lista, så att ni kan delta i alla våra aktioner, protester, demonstrationer och möten så kan ni maila er mailadress till mig på: djurratt-veganism@live.se, så lägger jag till er i listan!
Vi har även kommit överens om att vi ska göra en pälsinventering här i stan, där vi ska gå runt till de olika klädaffärerna som finns här i stan, för att se om de har päls i sitt sortiment, fråga vart pälsen kommer ifrån, och om vi kan få boka ett möte med deras chef, för att diskutera pälsfrågan med denne; fråga om de kan tänkas sluta sälja kläder med päls; varför de säljer päls, osv.
Jag har även en idé om att göra en enkät som riktar sig mot folk med kläder med pälsdetaljer, för att fråga om de ens vet att det faktiskt är äkta päls de går runt och bär på, och varför de valde just det plagget, om de känner till - eller ens bryr sig - om pälsens ursprung, osv. Och samtidigt dela ut flygblad och informera om konsekvenserna av att bära päls.
Det är självfallet en idé som måste putsas och slipas till lite, men jag tror att grundidén kan vara bra. Ska maila ut mina tankar om detta till DRA Borås´ maillista snarast.
Idag ska jag även kontakta Studiefrämjandet för att höra vilka helger de har ledigt i lokalen, så ett nytt möte kan bokas där han från DRA Göteborg, som är ansvarig för lokalavdelningar, kan delta.
Åh, jag är verkligen, verkligen glad att det äntligen håller på att komma igång!
Kom ihåg, systrar och bröder, kärlek och respekt bygger en vackrare värld!
(Och ett leende smittar av sig!)
Vi kom till många bra beslut och står redan i startgroparna för både sms- och maillista, och en face book-sida. Och för er som vill komma med i vår mail-lista, så att ni kan delta i alla våra aktioner, protester, demonstrationer och möten så kan ni maila er mailadress till mig på: djurratt-veganism@live.se, så lägger jag till er i listan!
Vi har även kommit överens om att vi ska göra en pälsinventering här i stan, där vi ska gå runt till de olika klädaffärerna som finns här i stan, för att se om de har päls i sitt sortiment, fråga vart pälsen kommer ifrån, och om vi kan få boka ett möte med deras chef, för att diskutera pälsfrågan med denne; fråga om de kan tänkas sluta sälja kläder med päls; varför de säljer päls, osv.
Jag har även en idé om att göra en enkät som riktar sig mot folk med kläder med pälsdetaljer, för att fråga om de ens vet att det faktiskt är äkta päls de går runt och bär på, och varför de valde just det plagget, om de känner till - eller ens bryr sig - om pälsens ursprung, osv. Och samtidigt dela ut flygblad och informera om konsekvenserna av att bära päls.
Det är självfallet en idé som måste putsas och slipas till lite, men jag tror att grundidén kan vara bra. Ska maila ut mina tankar om detta till DRA Borås´ maillista snarast.
Idag ska jag även kontakta Studiefrämjandet för att höra vilka helger de har ledigt i lokalen, så ett nytt möte kan bokas där han från DRA Göteborg, som är ansvarig för lokalavdelningar, kan delta.
Åh, jag är verkligen, verkligen glad att det äntligen håller på att komma igång!
Kom ihåg, systrar och bröder, kärlek och respekt bygger en vackrare värld!
(Och ett leende smittar av sig!)
torsdag 9 februari 2012
Ett kort, peppande instick:
"Vi bär en ny värld här i våra hjärtan
Och den världen växer för varje minut"
- Buenaventura Durruti
Och den världen växer för varje minut"
- Buenaventura Durruti
lördag 4 februari 2012
Behövs verkligen ett försvar?
Jag sitter och läser Pelle Strindlunds bok, Jordens Herrar - Slaveri, djurförtryck och våldets försvarare, och läste där om en tanke som jag inte tidigare reflekterat över.
I boken jämför Pelle argument och förtrycksförsvar som slaveripositiva använde sig av, när de skulle rättfärdiga förslavande av afrikaner, med de som används av de som är för dagens djurutnyttjande, och i kapitel 25, De är fanatiska, ställs frågan: Varför måste en livshållning (såsom veganism/vegetarianism) som bara vill att man ska visa respekt för allt levande - mänskliga som icke-mänskliga djur - försvaras gentemot en livshållning grundad på blodutgjutelse?
Han skriver om den förrymda slaven och abolotionisten Frederick Douglass, som 1852 höll ett tal i vilket han angrep slaveriet med ett otrolig pricksäkerhet: "Måste jag argumentera för att det är fel att göra människor till kreatur, att beröva dem deras frihet, att låta dem arbeta utan lön ... att prygla dem med käppar, att flå deras kroppar med piskan, att sälja dem på auktioner ...? Måste jag argumentera för att ett system som är så präglat av blod, och nedstänkt av smuts, är fel?"
Denna tanke har jag, i ärlighetens namn, aldrig reflekterat över, men när jag nu börjat göra det så är det slående att jag helt missat tanken, då den är lika sann och riktig idag, när man syftar på dagens djurindustri som den var då, när det gällde slaveriet. Varför ska vi inom djurrättsrörelsen behöva argumentera för att det är fel att hålla djur inlåsta i mörka, trånga stallar; hålla dem i burar, där de bor tillsammans med döda artfränder; neka dem deras naturliga beteende; låta bli att ta deras rika känsloliv i beaktelse; att långsamt och plågsamt döda dem i grymma djurförsök?
Det borde inte vara annat än sunt förnuft att se till både mänskliga och icke-mänskliga djurs rätt till respekt, kärlek, ömhet, och, inte minst, deras rätt till liv!
Pelle skriver vidare: "Douglass menar att det är en fråga om bevisbörda. Det är inte slaverimotståndarna som borde behöva argumentera för sin sak, utan den som vill upprätthålla den samhällsordning som bygger på att människor blir piskade", några rader ned fortsätter han: "Varför måste man ens argumentera för att den kost 'som är så präglad av blod' är fel?"
Och det är ju precis så som han skriver: det är inte vi, som är veganer/vegetarianer, och bara vill att man ska visa respekt för de som nu är förtryckta (gäller både mänskliga som icke-mänskliga djur), som ska försvara våra val, utan det är snarare de som håller på med utnyttjande och förtryck av alla slag - och de som stödjer de som utnyttjar och förtrycker, direkt eller indirekt - som ska behöva argumentera för att de ska fortsätta med sitt förtryck.
Det är inte vi, som vill ha fred, och visa kärlek och respekt till allt levande, som ska stå till svars för varför i hela fridens namn vi kommit med så "underliga" och "förryckta" idéer, det är de som medvetet skadar andra för egen vinning - ekonomisk som "gastronomisk" - som ska behöva försvara sina val!
Det kommer komma en recension på hela boken inom kort, men tills dess kan jag bara säga: Köp och läs boken!, den är verkligen värd varenda slant!
Pelle Strindlund är både otroligt påläst och vältalig, och hans sätt att skriva på är både målande och sakligt, vilket bidrar till väldigt bra och insiktsfull läsning.
Boken finns att köpa i Djurens rätt´s web-shop för 249kr för icke-medlemmar och 219kr för medlemmar.
Vill man köpa boken annorstädes kan man söka på ISBN-nummer: 978-91-85703-67-8, eller så kan man såklart, som min kära flickvän påpekade, låna den på närmsta bibliotek.
Ett kort tillägg: Jag fick äran att träffa Pelle i egen hög person på årets bokmässa, och fick boken signerad, efter seminariet som Djurens rätt arrangerat, där Pelle tillsammans med ordförande Camilla Björkbom diskuterade boken och parallellerna mellan dåtidens förtryck av svarta slavar och nutidens djurförtryck inom den djurutnyttjande. Varje gång jag öppnar boken och ser signeringen så blir jag alldeles varm i kroppen och får lite mer jävlaranamma i mig, och får mer kraft att kämpa vidare: "Patrik - god läsning & keep up the good work! Let´s fight on, Pelle"
Hoppas ni läser boken, för den är verkligen värd att läsa; den är otroligt välskriven och får många spörsmål att ställas, åtminstone hos mig (eller kanske snarare att den rätar ut frågetecken...).
Kärlek och respekt, systrar och bröder!
I boken jämför Pelle argument och förtrycksförsvar som slaveripositiva använde sig av, när de skulle rättfärdiga förslavande av afrikaner, med de som används av de som är för dagens djurutnyttjande, och i kapitel 25, De är fanatiska, ställs frågan: Varför måste en livshållning (såsom veganism/vegetarianism) som bara vill att man ska visa respekt för allt levande - mänskliga som icke-mänskliga djur - försvaras gentemot en livshållning grundad på blodutgjutelse?
Han skriver om den förrymda slaven och abolotionisten Frederick Douglass, som 1852 höll ett tal i vilket han angrep slaveriet med ett otrolig pricksäkerhet: "Måste jag argumentera för att det är fel att göra människor till kreatur, att beröva dem deras frihet, att låta dem arbeta utan lön ... att prygla dem med käppar, att flå deras kroppar med piskan, att sälja dem på auktioner ...? Måste jag argumentera för att ett system som är så präglat av blod, och nedstänkt av smuts, är fel?"
Denna tanke har jag, i ärlighetens namn, aldrig reflekterat över, men när jag nu börjat göra det så är det slående att jag helt missat tanken, då den är lika sann och riktig idag, när man syftar på dagens djurindustri som den var då, när det gällde slaveriet. Varför ska vi inom djurrättsrörelsen behöva argumentera för att det är fel att hålla djur inlåsta i mörka, trånga stallar; hålla dem i burar, där de bor tillsammans med döda artfränder; neka dem deras naturliga beteende; låta bli att ta deras rika känsloliv i beaktelse; att långsamt och plågsamt döda dem i grymma djurförsök?
Det borde inte vara annat än sunt förnuft att se till både mänskliga och icke-mänskliga djurs rätt till respekt, kärlek, ömhet, och, inte minst, deras rätt till liv!
Pelle skriver vidare: "Douglass menar att det är en fråga om bevisbörda. Det är inte slaverimotståndarna som borde behöva argumentera för sin sak, utan den som vill upprätthålla den samhällsordning som bygger på att människor blir piskade", några rader ned fortsätter han: "Varför måste man ens argumentera för att den kost 'som är så präglad av blod' är fel?"
Och det är ju precis så som han skriver: det är inte vi, som är veganer/vegetarianer, och bara vill att man ska visa respekt för de som nu är förtryckta (gäller både mänskliga som icke-mänskliga djur), som ska försvara våra val, utan det är snarare de som håller på med utnyttjande och förtryck av alla slag - och de som stödjer de som utnyttjar och förtrycker, direkt eller indirekt - som ska behöva argumentera för att de ska fortsätta med sitt förtryck.
Det är inte vi, som vill ha fred, och visa kärlek och respekt till allt levande, som ska stå till svars för varför i hela fridens namn vi kommit med så "underliga" och "förryckta" idéer, det är de som medvetet skadar andra för egen vinning - ekonomisk som "gastronomisk" - som ska behöva försvara sina val!
Det kommer komma en recension på hela boken inom kort, men tills dess kan jag bara säga: Köp och läs boken!, den är verkligen värd varenda slant!
Pelle Strindlund är både otroligt påläst och vältalig, och hans sätt att skriva på är både målande och sakligt, vilket bidrar till väldigt bra och insiktsfull läsning.
Boken finns att köpa i Djurens rätt´s web-shop för 249kr för icke-medlemmar och 219kr för medlemmar.
Vill man köpa boken annorstädes kan man söka på ISBN-nummer: 978-91-85703-67-8, eller så kan man såklart, som min kära flickvän påpekade, låna den på närmsta bibliotek.
Ett kort tillägg: Jag fick äran att träffa Pelle i egen hög person på årets bokmässa, och fick boken signerad, efter seminariet som Djurens rätt arrangerat, där Pelle tillsammans med ordförande Camilla Björkbom diskuterade boken och parallellerna mellan dåtidens förtryck av svarta slavar och nutidens djurförtryck inom den djurutnyttjande. Varje gång jag öppnar boken och ser signeringen så blir jag alldeles varm i kroppen och får lite mer jävlaranamma i mig, och får mer kraft att kämpa vidare: "Patrik - god läsning & keep up the good work! Let´s fight on, Pelle"
Hoppas ni läser boken, för den är verkligen värd att läsa; den är otroligt välskriven och får många spörsmål att ställas, åtminstone hos mig (eller kanske snarare att den rätar ut frågetecken...).
Kärlek och respekt, systrar och bröder!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)