Ett litet utdrag..

.. ur Naturskyddsföreningens faktaunderlag för Miljövänliga veckan, Mat för ett bättre klimat:

"KÖTTET OCH MILJÖN
Svenskt jordbruk har över de senaste hundra åren genomgått en stor omvandling. Inte minst
har det skett en ökad specialisering; fler företag har antingen bara växtodling eller i stort sett
bara djurhållning. Det är ekonomiskt rationellt, men innebär också att fördelningen av till
exempel djurgödsel är ojämn över landet och att foder transporteras långa sträckor från
växtodlingsföretag till djurtäta områden.
En av de negativa miljökonsekvenserna av köttproduktionen är övergödning. Enligt
genomförda livscykelanalyser sker en mycket stor del av utsläppen av övergödande ämnen
fram tills dess att produkten lämnar gårdsgrinden, i form av kväveläckage från åkermarken
och ammoniak från djurgödseln. Mest utsatt är därför de områden som har en hög
koncentration av djurproduktion, framför allt Skåne och Västkusten. Även jordtypen spelar
roll - sandjordar är mer läckagebenägna - liksom medeltemperaturen – läckagen blir mindre i
norr där det är kallare.
Vattenåtgången vid animalieproduktionen är en stor miljöfråga, inte minst i ett globalt
perspektiv då vatten är en bristvara i många länder. Djuruppfödning kräver mycket mer vatten
än växtodling. Till exempel behövs runt 1000 liter vatten för att odla ett kilo rotfrukter eller
baljväxter, medan det för framställningen av ett kilo nötkött kan krävas över 15 000 liter
vatten.11
Globalt sett har animalieproduktionen stor påverkan på miljön. Den tar stora arealer av
jordens landyta i anspråk, och nyanläggning av betesmarker och foderodling är en av de störst
bidragande orsakerna till att regnskog och savanner skövlas och plöjs upp. Av världens totala
landyta används ungefär en tredjedel till djurhållning. Stora delar av denna mark kan inte
användas för annat än bete. Den går inte att odla på. Tyvärr används inte bara sådan mark för
att föda djuren utan köttproduktionen tar också stora delar av den odlingsbara marken i
anspråk genom att foder odlas på åkern. Av den totala landytan på jorden utgörs 11 procent av
åkermark varav en tredjedel av åkermarken används för produktion av foder, till exempel i
form av spannmål, majs och soja. Av all spannmål som odlas i världen går cirka en tredjedel
till foder. I Sverige är motsvarande siffror än högre. Foder odlas på 70 procent av åkerarealen
och 50 procent av spannmålen går till foder...12"

11 Michael Löfroth (2007), Virtuellt vatten, Eko nr 2, s. 31 (WWF), och SIWI (2003), Let it Reign: The New Water Paradigm for Global Food Security, s. 3
12 Livsmedelsverket, På väg mot miljöanpassade kostråd