fredag 25 november 2011

Pälsfria fredagen - Miniaktion i Borås.

Idag var jag och två tappra djurrättare ute på Borås gator och delade ut Djurens rätt´s broschyrer "Djur är inte kläder" till folk och hade även väldigt fina och talande plakat med mycket versaler och röd tusch på.
Först stod vi utanför en butik som bl.a. säljer mössor med pälsdetaljer på och där var det många som tog emot broschyrerna med glada miner och en del gick även förbi och sa att de inte köper päls och att de inte tycker om pälsindustrin. Men en av personerna som gick förbi stack ut i mängden, minst sagt.
Jag står där utanför affären med mina plakat som det bl.a. står "PÄLS ÄR ALLTID MORD" och "PÄLS BÄRS AV VACKRA DJUR OCH FULA MÄNNISKOR" på, när jag ser en äldre herre som tar sikte på oss, och särskilt mig. Han kommer emot oss med en väldigt arg blick och bestämda steg, stannar ungefär två meter framför oss och tittar mig rakt in i ögonen en stund, sen tittar han ner i marken, spottar, tittar åter upp på mig och sedan vänder han på klacken och går. Mattias, en av de två jag var ute med, frågar honom något i stil med "Vad var det där om", och då tittar mannen på honom, tittar återigen ner i marken, spottar, säger att han "fick så mycket slem i halsen plötsligt" och går sedan därifrån.

Efter ett tag beger vi oss från den affären till nästa, en pälsaffär som heter Schlevin´s päls (om jag minns rätt). Där är det dock mer kämpigt och många som går förbi oss tackar bestämt nej till broschyrerna, eller ignorerar oss helt; en del går förbi och säger saker i stil med "Jag tycker päls är snyggt", osv, varpå vi replikerar med "På djuren, ja". Det kommer även fram en medelålders kvinna som säger vi inte ska hålla på som vi gör (vi gör inget annat än att stå med plakat och broschyrer utanför affären), för det är ju en stackars gammal gubbe som äger affären; dela ut broschyrer kan vi ju göra, men vi behöver inte stå där och se dumma ut, tyckte hon.
Jag frågar mig själv då följande (ursäkta franskan): Vad fan spelar det för roll om det är en gammal gubbe som äger affären? Blir det helt plötsligt rätt bara för att han är gammal? Om inte annat så borde det ju bli mindre rätt eftersom han, med hans höga ålder i åtanke, har haft bra många fler år att tänka över vad som är moraliskt rätt och fel än vad vi som stod där har haft.

En liten bild från mini-aktionen:
Tv: Niklas, Th: Jag.
I skyltfönstret bakom oss ligger mössor med bollar av päls, och andra pälsdetaljer, på.

Det är ett underligt samhälle man lever i när man står och försöker sprida budskap om kärlek (och protesterar mot något som 70% av svenska befolkningen faktiskt är emot!) och ändå måste motstå påhopp och försök till förnedran.
Vi gjorde inte mycket idag, men vi gjorde åtminstone något, och förhoppningsvis sådde vi ett frö hos någon eller några. Men en sak vet jag iallafall, det kommer inte vara sista gången som jag/vi är ute på stan i vinter och försöker öppna ögonen på folk och visa på orättvisor.

Gå med kärlek, systrar och bröder!

Idag, Pälsfria fredagen!

Idag kommer demonstrationer och div. aktioner mot pälsindustrin utföras i hela landet; var med du också!
Här i Borås kommer jag och minst en till stå utanför en pälsaffär i centrum med plakat och dela ut information om pälshandeln idag, vi kommer även ha namnlistor med krav på en avskaffning av pälsindustrin, som folk kan skriva på.

Om någon Boråsare läser detta så är du/ni hjärtligt välkomna att hjälpa oss i kampen för ett samhälle fritt från industriellt mord och förtryck.
Jag är inte helt hundra på vilka tider vi kommer stå, men man kan nog räkna med från lunch fram till 14:30, då iallafall jag måste ge mig av på annat håll. Men som sagt, hjärtligt välkomna att hjälpa till!

Hoppas att alla får en mycket produktiv, inspirerad, kreativ och lyckad pälsfri fredag!
Kärlek och respekt till er alla, systrar och bröder!

torsdag 24 november 2011

Det börjar lacka mot jul.

Ja, snart är julen här med all skit den innebär; köphets, stress, besvikelser, fylla och massmord.

Några av de mest självklara och allmänt vedertagna ting att ha på sitt julbord är ju julskinkan, prinskorven, köttbullarna och jansons frestelse. De allra flesta vet vart dessa produkter kommer ifrån, men ett fåtal begrundar, eller ifrågasätter dess ursprung.

Låt oss börja med ursprunget för julskinkan, prinskorven och, till viss del, köttbullarna:

Jag har sagt det förut, men det tåls att sägas igen: År 2009 mördades 2 969 690* grisar i Sverige, av vilka de flesta troligtvis aldrig fick känna värmen av solens strålar mot sin hud.
De få grisar som får känna den underbara känslan av solens strålar är för det mesta "KRAV-grisar" och de mäter knappt en procent på slaktgrisbarometern. Grisar som föds upp enligt KRAV´s regler får vara ute på sommarhalvåret och böka jord och beta gräs**, medans resten av grisarna i landet lever i en tillvaro fylld av ständig tristess, leda, rädsla och trängsel.


Att grisar som föds upp enligt KRAV´s regler får vara ute på sommarhalvåret kanske låter väldigt bra, men betänk att de allra flesta grisar i Sverige missunnas detta och därigenom fråntas rätten till sitt naturliga beteende.
Några av reglerna för hur grisar i Sverige ska hållas lyder som följer: "Du ska hålla dina grisar lösgående. Du ska utforma dina djurutrymmen så att dina grisar kan bete sig naturligt."***
I reglerna står det klart och tydligt att grisarnas utrymmen skall vara utformade på ett sådant sätt att de kan bete sig naturligt; grisar som lever fritt och naturligt ägnar upp till 50 procent av dagen till att beta och böka.
Jag tycker att det är lite underligt hur reglerna kan vara så enkla och tydliga, men ändå så fruktansvärt svåra att efterleva, jag har i tidigare inlägg visat filmer från bl.a. Blackstaby Gris AB (som ägs av fd. vd:n för Swedish Meats), filmade av Djurrättsalliansen, där man ser grisar som ligger skadade och döda i bås antingen helt utan eller med enbart en tillstymmelse av strö. Och detta ska vara att utforma djurutrymmet så att grisarna kan bete sig naturligt?


På många grisgårdar förbises även andra regler, såsom att grisarna ska ses till minst en gång per dygn.*1 Denna regel verkar vissa gris"farmare" ha svårt för att definiera, för att återigen ta Blackstaby Gris AB som exempel: På "gården" finns omkring 9000 grisar och företaget har 7 anställda**1. Jag kan inte begripa hur dessa 7 anställda ska kunna se till dessa 9000 grisar minst en gång per dygn..

Grisarna i Sverige lider för att sätta skinkor och korvar på svenne banan´s bord, men ingen gör något. Detta gör mig fruktansvärt förbannad och ledsen.
En vädjan från mig till dig som läsare: Gör något för grisarna i år; köp inte julskinka eller korv, skriv insändare i tidningar om hur grisarna har det, engagera er i er lokala djurrättsorganisation, eller som jag kommer göra när skinkorna når affärerna, ställ er framför skinkdisken med plakat med bilder och text som beskriver grisarnas verklighet; bara gör något.

Kärlek och respekt vare i era hjärtan, vart ni än må gå!
För kampen för en jul utan lidande,
//Patrik








Källhänvisningar:

Jordbruksverkets statistikdatabas (2010) Animalieproduktion - slakt 2009.
**  http://www.krav.se/Om-KRAV/Fordjupande-lasning-/Djur/Djuren-pa-den-ekologiska-garden/
***  http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/grisar/skotsel.4.7a446fa211f3c824a0e80006.html
*1 http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/grisar/skotsel.4.7a446fa211f3c824a0e80006.html
**1  http://aguiden.com/alingsasguiden/flen.pdf,  http://www.121.nu/onetoone/foretag/blackstaby-gris-aktiebolag-83A5




 



söndag 13 november 2011

Grisar dör när människan leker gud.

Nu tänkte jag göra ett insticksinlägg innan jag går vidare med att skriva om hämmande substanser, för det är ord som är i mycket mer skriande behov av att bli skrivna.
Häromdagen gick jag ned på stan, som jag brukar göra lite då och då, och möttes av en syn som gjorde mig så förbannad att jag nästan började gråta. Jag står vid ett övergångsställe och väntar på att jag ska få gå över och framför mig ser jag en lastbil märk "djurtransport". Bak på lastbilen ser jag flak som närmast kan liknas vid de tågtransporter som judar transporterades i i nazi-tyskland; kala väggar med galler istället för fönster. Där står grisarna inträngda till bristningsgränsen, utan stimuli och utan värme. Jag ser deras små öron sticka upp bakom gallret, jag måste bita mig i läppen och hejda mig själv från att springa fram till lastbilen och slita ut chauffören och säga några sanningens ord.
Varje år mördas omkring 3000000 grisar i Sverige*, och så många som nära 160000** av dem självdör under de långa och skoningslösa transporterna. 
Grisarnas liv präglas av leda, trängsel och slutligen död, endast för att kittla människans smaklökar, och jag frågar mig själv: Hur kan det komma sig att jag och mina systrar och bröder inom djurrättsrörelsen ser, och försöker agera på, denna orättvisa, medans den går helt obemärkt förbi de flesta?
Det gör mig otroligt ledsen och äcklad över att de flesta människor i världen skiter högaktligen i hur grisar och andra icke-mänskliga djur har det; de allra flesta reflekterar inte ens över tanken på att de äter döda djur, eller frågan om varför de anser sig stå över djuren och har rätt att döda och äta dem.

Jag har den senaste tiden börjat, när jag är på privatfester eller liknande, fråga folk, som jag vet äter kött, varför de anser sig stå över djuren, och vad det är som säger dem att de har rätt att bestämma över djuren; vad det är som ger dem rätten att leka gud.. De allra flesta har inget som helst svar på mina frågor, utan de flesta svaren brukar vara i stil med: "För att det är gott", "för att vi är människor", eller liknande (i min mening) idiotiska svar.
Enda sedan det kapitalisktiska systemet började ta stryptag på världen har folk blivit systematiskt hjärntvättade med både det ena och det andra. En av sakerna är just att vi äter kött för att vi måste göra det, annars blir man sjuk eller dör. Andra saker kan vara sånt som att kapitalismen är något vackert och är till gagn för hela världen. Men varje gång jag tänker på dessa saker kommer jag alltid fram till frågan: Hur kan det komma sig att jag och mina systrar och bröder inom djurrättsrörelsen ser, och försöker agera på, denna orättvisa, medans den går helt obemärkt förbi de flesta?
Jag kan verkligen inte få huvudet runt hur detta kommer sig, och det gör mig otroligt ledsen.
Människor har "snygga" djur som husdjur (katter, hundar, kaniner, marsvin), och säger i många fall att djuren är som familjemedlemmar, och folk tycker att det är vederstyggligt när de får höra om att man äter katter och hundar i exempelvis Asien. Vad är det som gör att folk gör skillnad på djur och djur?
Det är många som har kaniner som "husdjur" och gråter sina hjärtan ur sig ifall något skulle hända dem, eller om de skulle dö, men sedan skiter de blankt i ifall de råkar köra på en hare med sin bil.
Varför?

Jag sitter och läser på jordbruksverkets hemsida om slakt och slaktregler och där står följande: "Djuren får inte slås, sparkas på eller lyftas på ett sätt som orsakar smärta och lidande."*, lite längre ned på samma sida står det om hur de olika djuren som slaktas får "bedövas", och där står som följer: "Höns får bedövas med bultpistol, kulvapen, elektricitet och koldioxid samt i vissa fall slag i huvudet. Övriga fjäderfän och kaniner får bedövas med bultpistol, kulvapen, elektricitet samt i vissa fall slag i huvudet.".***
Jag undrar lite hur det är tänkt här, hur djur inte får behandlas på ett sätt "som orsaker smärta och lidande", men att fjäderfän och kaniner får "bedövas" genom slag i huvudet; hur kan de veta att den s.k. bedövningen tar varje gång de slår en hönas huvud mot golvet, eller hur de nu bär sig åt? Eller är det okej att göra lite som man vill med reglerna just när det är i "bedövningssyfte"?
Vidare står det även att man får fixera djuren bl.a genom "fasthållning av djurets huvud med en grimma eller liknande vid mekanisk bedövning", och "manuell fasthållning av mindre djur".
Jag förstår inte riktigt hur man ska applicera dessa reglerna i kombination med regeln "Djuren får inte slås, sparkas på eller lyftas på ett sätt som orsakar smärta och lidande."***
Hur hade de tänkt sig att manuellt hålla fast ett mindre djur utan att det åsamkar djuret smärta? Med allra största sannolikhet bör ju djuret sparka och slåss för att komma loss och fly och med det kommer ju även att personen i fråga som håller fast måste ta i mer och mer för att djuret inte ska slita sig och man kan ju räkna ut med lilltån att detta åsamkar djuret både fysisk och psykisk smärta och stress. Jag förstår inte.
(Jag ber om ursäkt för att jag använder ordet "djuret" mycket, men jag skriver med deras ord, då jag tyckte att det var passande för inlägget, fastän jag vet att det vanligtvis är ett mycket dåligt ordval). 

Jag läser även om regler om under vilka förhållanden (i det här fallet) grisar ska hållas, och jag kan inte sluta undra över varför de hela tiden använder begreppet "dina grisar"; "
Om någon av dina grisar blir sjuka", "Dina grisar ska hållas och skötas i en", osv.**** Vem är det som bestämt att de grisarna är någon annans och inte sina egna? Mycket märkligt, tycker jag. Undra om VD:ar får liknande regler att förhålla sig till där det står: "Om någon av dina människor blir sjuka", "Dina människor ska hållas och skötas i en"..


Om det är någon som har några bra svar till mig, så tveka inte att skriva.
Jag känner mig helt nedslagen och otroligt ledsen över att världen ser ut som den gör, och det går inte en dag utan att jag tänker på alla de människor och djur som lider p.g.a människans godtyckliga beteenden.

Till alla er som går i tankar om att göra något för att hjälpa djuren, men tänker att "jag gör det imorrn", vill jag kort och gott säga: Lev din revolution idag, morgondagen finns inte; starta en blogg, börja skänka pengar till någon djurrättsrörelse, befria hönor och minkar, oskadliggör slakteriutrustning, gör vad ni känner behövs göras för att nå det samhälle vi strävar efter, så länge det inte är någon kännande varelse till harm. Jag stödjer civil olydnad helt och fullt, men det får aldrig skada någon kännande varelse, varken de man fritar eller de som man fritar dem ifrån!

Lev väl och gå, vart ni än må gå, med kärlek!



Källhänvisning:
 *   Jordbruksverkets statistikdatabas (2010) Animalieproduktion - slakt 2009. 
**   Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2010-12-01, Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2011-02-09, Swedish Meats (2005, 2006) Miljö- och etikredovisning.
*** http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/slaktochannanavlivning/slaktvidslakteri.4.37cbf7b711fa9dda7a18000200.html
****  http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/grisar/skotsel.4.7a446fa211f3c824a0e80006.html