Igår kväll när jag satt och kikade runt på svtplay hittade jag en dokumentär om Sveriges minkfarmare.
Jag blev minst sagt både irriterad och äcklad av dessa människor som försöker försvara sitt vedervärdiga sätt att försörja sig genom att "vi håller ju kor, grisar och höns för att få kött, så då är det väl inte underligare att hålla och döda minkar för deras päls".
Om du vill titta på dokumentären så råder jag dig att inte sitta och äta när du ser på den, för risken är stor att du får upp maten igen när du ser dessa äckliga människor och vad de gör med de stackars försvarslösa djuren; de behandlar dem i äkta Descartes-anda.
Se gärna dokumentären; jag tror att den kan vara en spark i baken på oss för att få oss att jobba ännu lite hårdare för djurens frigörelse, men jag vill skicka ut en varning för känsliga personer, då det är väldigt starka bilder i den!
Lev med kärleken som din enda lag och älska världen och förändra den, syster och broder!
fredagen den 4:e maj 2012
söndagen den 29:e april 2012
Stor demonstration mot SMI, Stockholm!
Skriver bara lite kort nu; mer kommer när jag har tid att sätta mig ner och författa något bra.
I kortfattning: Jag och fyra till medlemmar från DRA Borås åkte upp till Stockholm för att delta på den stora årliga demonstrationen mot SMI (nuvarande Astrid Fagraeus Laboratorium), vilket vi gjorde och jag anser faktiskt att det var en otroligt lyckad demonstration!
Nu har jag äntligen tid och ro till att sätta mig ner och skriva.
Demonstrationen i Stockholm var enligt mig och många andra väldigt lyckad med många och engagerade deltagare. Blev särskilt imponerad av vår egen Lisa Berlin som tveklöst greppade megafonen och skrek ut sin frustration och fick folkmassan med sig. Stoort Big Up till Lisa!
När tåget kommit fram till SMI hölls tal av bland annat Daniel, från Sthlms-gruppen och veterinären och djurrättsaktivisten Andre Menache - som även höll ett väldigt intressant och inspirerande seminarium om hur man på bästa sätt pratar om djurförsök i djurrättsliga sammanhang.
Här följer några av mina egna, ganska dåliga, bilder från demonstrationen.
Vill du se fler, bättre bilder, kolla in dem på: http://www.facebook.com/Djurrattsalliansen.
Det finns även en video från demonstrationen som du kan kolla på genom att klicka här.
Ha det underbart ute i vårvädret!
Och kom ihåg: kärlek och respekt bygger ett vackrare samhälle, och glöm inte att ett leende smittar av sig!
Kärleken övervinner allt!
tisdagen den 17:e april 2012
DRA-demo i Borås!
Nu var det på tok för länge sedan jag skrev i den här bloggen; jag drar mig själv i örat och skriker vänligt men bestämt kom igen!
Nu skriver jag iallafall, och detta gör jag med anledning av Djurrättsalliansen Borås´ andra demonstration, som jag måste säga var riktigt(!) lyckad!
Vi stod utanför Schedvins Pälsvaruaffär, mitt i centrala Borås. Vi genomförde demonstrationen i samverkan med fyra personer från Göteborgs lokalavdelning - det var även de som tog initiativet till demonstrationen.
Vi samlades på Stora torget strax efter 15:00 igår, där vi gick igenom hur det hela skulle gå till, vem som skulle göra vad; vem som skulle dela ut flyers, hålla plakat, eventuellt prata med tidningen, osv.
De från Göteborg hade innan demonstrationen kontaktat BT, Borås Tidning, och meddelat om att vart vi kommer stå och vilken tid, men de hade inte fått något svar från dem och det var rätt så osäkert om de skulle komma eller ej. Men nog kom de alltid! Efter att vi stått utanför affären i ungefär en halvtimme kom både polis och tidning ganska vältimat. Fotografen knäppte av en massa kort och journalisten gick först in och pratade med Jan von Schedvin, butikens ägare, och när han var klar där inne kom han ut och pratade med den som vi sedan innan bestämt skulle prata med tidningen, om den dök upp, nämligen våran egen Lisa Berlin; Richard Klinsmeister, från Göteborgs-avdelningen stod vid hennes sida som moraliskt stöd.
Polisernas närvaro gick dock icke obemärkt förbi. De kom bland annat fram till oss och fråga vad vi gjorde där, om vi hade tillstånd, hur länge vi tänkt stå där och om de kunde prata med någon av oss om detta. Vi visade då på personen vi innan kommit överens om skulle prata med polisen, de gick fram och pratade med honom och efter lite missförstånd så slutade det hela bra. De gick även runt och tog kort (med sin telefonkamera, vilket kändes lite skumt, och inte alls särskilt seriöst), och de i Göteborgs-avdelningen som har lite mer vett och vana av sådana här demonstrationer var kloka nog att hålla upp plakaten över ansiktena, för att slippa finnas på bild i polisens register. Vi andra tittade bara bort lite försiktigt. När Lisa sedan frågade vad de skulle ha bilderna till, och varför de tog bilder över huvud taget, gick polisen direkt in i attackposition och uppträdde väldigt hotfullt, var otrevlig och aggressiv, så även när en annan av oss frågade detsamma.
Men om man bortser från polisernas kassa attityd, så var det en väldigt, väldigt lyckad demonstration, och vi kände oss alla nöjda med vår insats! De allra flesta som gick förbi oss verkade reagera positivt på att vi stod där, och vi fick även en hel del tummar upp och en del "ni gör helt rätt"-rop, vilket kändes fantastiskt; det var även många som inte ville ha någon flyer, då de redan är emot pälsindustrin! Fantastiskt!
Idag stötte jag på en bekant nere på stan, när han helt oförhappandes säger att han såg mig i tidningen; något om en demonstration. Jag tar tag i första exet av BT jag kan hitta, och finner detta:
På det hela taget så var det en jättelyckad demonstration, och nu har vi även visat att vi finns i stan, och känt att vi fått lite stöd från boråsarna, åtminstone när det gäller pälsfrågan.
Stort tack till alla som hjälpte till!
Ha det riktigt underbart, alla där ute! Kärlek och respekt bygger ett vackrare samhälle!
Nu skriver jag iallafall, och detta gör jag med anledning av Djurrättsalliansen Borås´ andra demonstration, som jag måste säga var riktigt(!) lyckad!
Vi stod utanför Schedvins Pälsvaruaffär, mitt i centrala Borås. Vi genomförde demonstrationen i samverkan med fyra personer från Göteborgs lokalavdelning - det var även de som tog initiativet till demonstrationen.
Vi samlades på Stora torget strax efter 15:00 igår, där vi gick igenom hur det hela skulle gå till, vem som skulle göra vad; vem som skulle dela ut flyers, hålla plakat, eventuellt prata med tidningen, osv.
De från Göteborg hade innan demonstrationen kontaktat BT, Borås Tidning, och meddelat om att vart vi kommer stå och vilken tid, men de hade inte fått något svar från dem och det var rätt så osäkert om de skulle komma eller ej. Men nog kom de alltid! Efter att vi stått utanför affären i ungefär en halvtimme kom både polis och tidning ganska vältimat. Fotografen knäppte av en massa kort och journalisten gick först in och pratade med Jan von Schedvin, butikens ägare, och när han var klar där inne kom han ut och pratade med den som vi sedan innan bestämt skulle prata med tidningen, om den dök upp, nämligen våran egen Lisa Berlin; Richard Klinsmeister, från Göteborgs-avdelningen stod vid hennes sida som moraliskt stöd.
Polisernas närvaro gick dock icke obemärkt förbi. De kom bland annat fram till oss och fråga vad vi gjorde där, om vi hade tillstånd, hur länge vi tänkt stå där och om de kunde prata med någon av oss om detta. Vi visade då på personen vi innan kommit överens om skulle prata med polisen, de gick fram och pratade med honom och efter lite missförstånd så slutade det hela bra. De gick även runt och tog kort (med sin telefonkamera, vilket kändes lite skumt, och inte alls särskilt seriöst), och de i Göteborgs-avdelningen som har lite mer vett och vana av sådana här demonstrationer var kloka nog att hålla upp plakaten över ansiktena, för att slippa finnas på bild i polisens register. Vi andra tittade bara bort lite försiktigt. När Lisa sedan frågade vad de skulle ha bilderna till, och varför de tog bilder över huvud taget, gick polisen direkt in i attackposition och uppträdde väldigt hotfullt, var otrevlig och aggressiv, så även när en annan av oss frågade detsamma.
Men om man bortser från polisernas kassa attityd, så var det en väldigt, väldigt lyckad demonstration, och vi kände oss alla nöjda med vår insats! De allra flesta som gick förbi oss verkade reagera positivt på att vi stod där, och vi fick även en hel del tummar upp och en del "ni gör helt rätt"-rop, vilket kändes fantastiskt; det var även många som inte ville ha någon flyer, då de redan är emot pälsindustrin! Fantastiskt!
Idag stötte jag på en bekant nere på stan, när han helt oförhappandes säger att han såg mig i tidningen; något om en demonstration. Jag tar tag i första exet av BT jag kan hitta, och finner detta:
På det hela taget så var det en jättelyckad demonstration, och nu har vi även visat att vi finns i stan, och känt att vi fått lite stöd från boråsarna, åtminstone när det gäller pälsfrågan.
Stort tack till alla som hjälpte till!
Ha det riktigt underbart, alla där ute! Kärlek och respekt bygger ett vackrare samhälle!
tisdagen den 3:e april 2012
Vikten av vårdat språk.
Ja, nu talar jag inte om svordomar, som man vanligtvis gör när man talar om vårdat språk; jag använder mig ofta och gärna av svordomar, då jag anser det vara ett alldeles förträffligt sätt att understryka starka känslor, och jag delar rakt inte åsikten många har om att svordomar skulle visa på bristande ordförråd, eller intellekt. Nej, nu talar jag om vårdat djurrättsspråk.
Exempel: Bete sig svinigt, slå två flugor i en smäll, ditt nöt, fixa biffen, envis som en åsna, ditt hem ser ut som en svinstia, hönshjärna, fårskalle, osv, osv.
Varför är det då viktigt att tänka på att vårda sitt språk vid tillfällen då man vanligtvis skulle använda sig av något av exemplen - eller något av de otaliga andra uttrycken som har en nedsättande ton mot djur?
Jo, vi kan inte förvänta oss att ett samhälle ska bli kvitt ett förtryck om vi fortsätter att envisa oss med att använda ord som rättfärdigar och ger bränsle åt förtrycket. För det är just det dessa uttryck gör.
Vi kan t.ex. inte få folk att förstå att grisar inte är smutsiga djur, utan väldigt renliga av sig, om vi fortsätter att använda oss av svinstia i ett sammanhang där vi anser att något ser ostädat och smutsigt ut; vi kan inte få folk att inse att kor inte alls är dumma djur, om vi fortsätter att använda ordet nöt om folk vi anser dumma.
Självfallet ligger det verkliga arbetet såklart i att informera människor om djurens situation, och försöka förbättra den, men en liten, liten förändring vi kan göra, som inte tar särskilt mycket energi i anspråk, men i förlängningen ändå kan göra stor skillnad, är just att vårda vårt språk, och anpassa det till det fördoms- och förtryckslösa samhället vi strävar mot.
Jag vet att det här inlägget kanske inte hjälper någon särskilt mycket för stunden, men det är något som få reflekterar över, men som de allra flesta kan förändra utan att det kräver mer av individen än just lite eftertanke.
Fundera lite över det, iallafall.
Kärlek och respekt till alla systrar och bröder ute i kampen för ett samhälle fritt från fördomar och förtryck!
Exempel: Bete sig svinigt, slå två flugor i en smäll, ditt nöt, fixa biffen, envis som en åsna, ditt hem ser ut som en svinstia, hönshjärna, fårskalle, osv, osv.
Varför är det då viktigt att tänka på att vårda sitt språk vid tillfällen då man vanligtvis skulle använda sig av något av exemplen - eller något av de otaliga andra uttrycken som har en nedsättande ton mot djur?
Jo, vi kan inte förvänta oss att ett samhälle ska bli kvitt ett förtryck om vi fortsätter att envisa oss med att använda ord som rättfärdigar och ger bränsle åt förtrycket. För det är just det dessa uttryck gör.
Vi kan t.ex. inte få folk att förstå att grisar inte är smutsiga djur, utan väldigt renliga av sig, om vi fortsätter att använda oss av svinstia i ett sammanhang där vi anser att något ser ostädat och smutsigt ut; vi kan inte få folk att inse att kor inte alls är dumma djur, om vi fortsätter att använda ordet nöt om folk vi anser dumma.
Självfallet ligger det verkliga arbetet såklart i att informera människor om djurens situation, och försöka förbättra den, men en liten, liten förändring vi kan göra, som inte tar särskilt mycket energi i anspråk, men i förlängningen ändå kan göra stor skillnad, är just att vårda vårt språk, och anpassa det till det fördoms- och förtryckslösa samhället vi strävar mot.
Jag vet att det här inlägget kanske inte hjälper någon särskilt mycket för stunden, men det är något som få reflekterar över, men som de allra flesta kan förändra utan att det kräver mer av individen än just lite eftertanke.
Fundera lite över det, iallafall.
Kärlek och respekt till alla systrar och bröder ute i kampen för ett samhälle fritt från fördomar och förtryck!
torsdagen den 22:e mars 2012
Möte med DRA Borås ikväll!
Detta inlägget riktar sig i första hand till djurrättare boende i Borås, då det är information om kvällens möte med DRA Borås; men självklart får alla som bor i närheten av Borås också komma; det gäller såklart även de av er som inte är helt övertygade djurrättare, "bökare", som Tom Regan skulle sagt*.
Kvällens möte hålls i Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10, klockan 18:00.
Hoppas så många som möjligt kan komma, då detta är ett möte med mycket intressant att diskutera!
Kärlek och respekt!
* Bökare är ett begrepp som Tom Regan använder i sin bok Tomma burar, och syftar på människor som anser att det nog är fel att utnyttja djur, men är inte helt övertygade och kanske behöver lite mer information och vetskap innan de tar steget och blir vegetarianer/veganer.
Kvällens möte hålls i Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10, klockan 18:00.
Hoppas så många som möjligt kan komma, då detta är ett möte med mycket intressant att diskutera!
Kärlek och respekt!
* Bökare är ett begrepp som Tom Regan använder i sin bok Tomma burar, och syftar på människor som anser att det nog är fel att utnyttja djur, men är inte helt övertygade och kanske behöver lite mer information och vetskap innan de tar steget och blir vegetarianer/veganer.
onsdagen den 21:e mars 2012
Vegetarianer lugnare och gladare.
När jag var inne på Djurens rätt´s blogg så snubblade jag över en liten, liten artikel, om en studie som visat att vegetarianer både är lugnare och gladare än folk som äter kött.
Denna studie utfördes av Nutrition Journal och gick till på följande vis:
Man lät en testgrupp om 39 personer - varav alla vanligtvis åt kött - under en två-veckors period äta olika sorters kost; en kontrollgrupp åt kött, fågel och fisk (Nutrition Journal´s ord, inte mina), en andra grupp åt fisk och fågel och en tredje grupp åt uteslutande vegetariskt.
Man lät sedan, efter två veckor, de olika grupperna fylla i olika enkäter som skulle visa på ev. förändringar i humör, samt depression-, ångest-, och stressnivåer hos deltagarna.
Föga förvånande så visade det sig att de som åt uteslutande vegetarisk mat faktiskt var både lugnare och gladare än de som åt kött.
En av förklaringarna till detta, skriver man, är att överkonsumtion av proteinrik mat, t.ex. kött, kan ge för höga halter av arakidonsyra (AA), vilket kan ha negativ effekt på bl.a humör och ork.
Vegetarisk kost innehåller låga halter av AA, varför testgruppen som åt uteslutande vegetarisk kost blev gladare, lugnare och piggare; störst förändring var i stress och förvirring, när man jämförde de som åt vegetariskt och de som åt kött.
Jag har försökt läsa hela rapporten, men den var en aning förvirrande i mina lekmansögon, men vi kan iallafall slå fast att om man äter vegetariskt så mår man bättre, än om man skulle ätit kött; detta är ju föga förvånande, men det är väldigt trevligt att ha "på pränt", så att säga!
Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet, och om du klickar här kan du (om du förstår detta, vilket jag, ärligt talat, inte helt och hållet gjorde) se tabellerna för hur de olika kosthållningarna förändrade humör, stress, ångest, osv, osv.
Må väl, alla där ute! Och kom ihåg, ett leende smittar av sig!
Kärlek och respekt!
Denna studie utfördes av Nutrition Journal och gick till på följande vis:
Man lät en testgrupp om 39 personer - varav alla vanligtvis åt kött - under en två-veckors period äta olika sorters kost; en kontrollgrupp åt kött, fågel och fisk (Nutrition Journal´s ord, inte mina), en andra grupp åt fisk och fågel och en tredje grupp åt uteslutande vegetariskt.
Man lät sedan, efter två veckor, de olika grupperna fylla i olika enkäter som skulle visa på ev. förändringar i humör, samt depression-, ångest-, och stressnivåer hos deltagarna.
Föga förvånande så visade det sig att de som åt uteslutande vegetarisk mat faktiskt var både lugnare och gladare än de som åt kött.
En av förklaringarna till detta, skriver man, är att överkonsumtion av proteinrik mat, t.ex. kött, kan ge för höga halter av arakidonsyra (AA), vilket kan ha negativ effekt på bl.a humör och ork.
Vegetarisk kost innehåller låga halter av AA, varför testgruppen som åt uteslutande vegetarisk kost blev gladare, lugnare och piggare; störst förändring var i stress och förvirring, när man jämförde de som åt vegetariskt och de som åt kött.
Jag har försökt läsa hela rapporten, men den var en aning förvirrande i mina lekmansögon, men vi kan iallafall slå fast att om man äter vegetariskt så mår man bättre, än om man skulle ätit kött; detta är ju föga förvånande, men det är väldigt trevligt att ha "på pränt", så att säga!
Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet, och om du klickar här kan du (om du förstår detta, vilket jag, ärligt talat, inte helt och hållet gjorde) se tabellerna för hur de olika kosthållningarna förändrade humör, stress, ångest, osv, osv.
Må väl, alla där ute! Och kom ihåg, ett leende smittar av sig!
Kärlek och respekt!
tisdagen den 20:e mars 2012
Jordens herrar - En föreläsning.
Tänkte bara snabbt lägga upp en föreläsning av Pelle Strindlund, som utgår från hans bok Jordens herrar - Slaveri, Djurförtryck och våldets försvarare.
Det är en fantastiskt bra bok, som jag tycker att alla borde läsa, då vi alla har att lära av den, inspireras av den och tänka i lite nya banor.
Mycket nöje!
Och kom ihåg: Kärlek och respekt gör världen vackrare!
Det är en fantastiskt bra bok, som jag tycker att alla borde läsa, då vi alla har att lära av den, inspireras av den och tänka i lite nya banor.
Mycket nöje!
Och kom ihåg: Kärlek och respekt gör världen vackrare!
torsdagen den 15:e mars 2012
DRA Borås, möte med aktivister från DRA Göteborg.
Nu har vi äntligen fått ha ett möte tillsammans med Richard Klinsmeister och Hanna (om jag inte minns fel), från Göteborgs lokalavdelning (om hon läser detta så får hon ha överseende med mitt dåliga namnminne).
Det var ett väldigt intressant möte - hade dock kunnat bli mer intressant om jag haft ett fungerande power point-program på min dator - och även om vi inte fattade några större beslut, så tror jag nog att de allra flesta av oss var riktigt nöjda med mötet; inte minst med den stora uppslutningen!
Vi fick tipset av Richard att man bl.a kunde ringa runt till skolor och be att få hålla föredrag om djurrätt. Detta tipset tog vi till oss och Sanna tog på sig att börja ringa runt till skolor. Idag fick jag veta att hon pratat med en rektor på Bäckäng (ett gymnasium i Borås, med linjer med bl.a estetisk inriktning), och han verkade väldigt positiv till det hela. Men han visste inte om det skulle funka att ta upp en lektion med djurrätt, men däremot kanske en eller två heldagar, med informationsbord och hela kittet! Detta är för oss underbara nyheter, då det ger oss väldigt stora chanser att visa boråsarna att vi är här, vad vi står för, och vad vi vill, och även informera om djurrätt och djurens situation runt om i världen.
Rektorn skulle prata med andra rektorer om detta, och sedan återkomma till Sanna. Jag håller tummarna så hårt jag bara kan för att detta går igenom!
Nu känns det som att det börjar komma igång på allvar med vår lilla lokalavdelning, och det känns faaantastiskt! Nu går vi med säkra steg mot framtiden, för djuren!
Kärlek och respekt till er alla där ute!
Det var ett väldigt intressant möte - hade dock kunnat bli mer intressant om jag haft ett fungerande power point-program på min dator - och även om vi inte fattade några större beslut, så tror jag nog att de allra flesta av oss var riktigt nöjda med mötet; inte minst med den stora uppslutningen!
Vi fick tipset av Richard att man bl.a kunde ringa runt till skolor och be att få hålla föredrag om djurrätt. Detta tipset tog vi till oss och Sanna tog på sig att börja ringa runt till skolor. Idag fick jag veta att hon pratat med en rektor på Bäckäng (ett gymnasium i Borås, med linjer med bl.a estetisk inriktning), och han verkade väldigt positiv till det hela. Men han visste inte om det skulle funka att ta upp en lektion med djurrätt, men däremot kanske en eller två heldagar, med informationsbord och hela kittet! Detta är för oss underbara nyheter, då det ger oss väldigt stora chanser att visa boråsarna att vi är här, vad vi står för, och vad vi vill, och även informera om djurrätt och djurens situation runt om i världen.
Rektorn skulle prata med andra rektorer om detta, och sedan återkomma till Sanna. Jag håller tummarna så hårt jag bara kan för att detta går igenom!
Nu känns det som att det börjar komma igång på allvar med vår lilla lokalavdelning, och det känns faaantastiskt! Nu går vi med säkra steg mot framtiden, för djuren!
Kärlek och respekt till er alla där ute!
tisdagen den 13:e mars 2012
Nytt hopp! - Och, Välkommen till ett liv som gris!
Åh, jag har fått ett par riktigt underbara, hoppingivande kommentarer de senaste dagarna.
De kommer från signaturen Stephanie, och de får verkligen hoppet att återigen skutta in i mitt bröst och fylla mig av glädje! Det är så härligt att få lite respons på sin blogg, och se att det faktiskt finns underbara, tänkande människor där ute i världen.
I en av kommentarerna tog hon upp att hennes barndomsvän är nybliven vegan och att hennes bror valde bort fläsket från raggmunkarna, vilket var hans favoriträtt; allt detta tack vare att de sett en film om djurfabriker.
När jag läste detta så kom jag att tänka på att bloggen blivit alltför blaha det senaste, för mycket tjat om div. ovidkomligheter, och inte alls direkt om djurrätt och djurens situation, vilket var tanken från början.
Med detta i tanken så tänkte jag att jag återigen skulle skriva om den hemska, plågsamma och kränkande situation som miljontals grisar befinner sig i varje dag, året om, i Sverige:
I Sverige slaktades totalt 2 936 240 grisar, 2010*, och 99% av alla dessa grisar lever hela sitt liv inomhus, under trånga, sysslolösa, smutsiga förhållanden.
Några dagar efter födseln tas hangrisar från sin mor och kastreras, utan bedövning; omkring 4000 grisar kastreras varje dag(!) i vårt avlånga land.** Att kastreras utan bedövning kan vem som helst förstå är en otroligt smärtsam process. De största anledningarna till att hangrisar kastreras är dessa: köttet kan lukta illa, s.k galtlukt, och få äcklig bismak***, den andra anledningen är att när grisarna lever under så trånga förhållanden så kan de inte komma undan från varandra, vilket kan leda till aggressiva, sexuella beteenden, vilket man till stort undviker genom kastrering*1; ett annat sätt att undvika detta vore ju att inte hålla dem i trånga bås hela livet, utan låta dem leva i frihet, men det känns kanske som en idiotisk tanke?
Efter ungefär en månad vid sin moders sida skiljs mor och barn åt - mycket tidigare än i naturliga förhållanden, då detta sker omkring 17 veckors ålder**1 - och vid 3 månaders ålder går de in i det s.k "slaktsvinsstadiet", vilket innebär att de sätts i bås om 10 grisar i stora stallar***1.
Miljön är trång, stimulansfattig och smutsig, vilket för grisar är en högst onaturlig miljö. Istället för att gå omkring på hårda betonggolv med lite hö på föredrar grisen att gå ute i gräset, men jorden under sina fötter; i fritt tillstånd spenderar grisar stor del av dagen till att söka föda, även när de är fysilogiskt mätta så går de runt och bökar, undersöker och betar.
Vissa "bönder" påstår att grisarna inte lider, eftersom de är födda in i den kala betongmiljön så påstår de att "de inte vet annat", och därför inte kan lida p.g.a att deras naturliga behov inte blir tillgodosedda. Detta finns det starka röster som talar emot, t.ex. Per Jensen, professor i etologi, som uttrycker sig på följande vis: "Motivationssystemen är utvecklade för att fungera i den miljö arten är anpassad till." "En hona som ska grisa kan inte förstå att hon inte behöver bygga bo därför att bonden sätter upp värmelampor och hjälper till att ta hand om smågrisarna. Programmet i hjärnan kräver helt enkelt att hon utför bobyggnadsbeteendet".*2
Detta gäller även när det kommer till födosökbeteendet. Grisarna vet inte att de inte behöver leta efter mat, även om de blir matade på utsatta tider på dygnet, deras hjärna är helt enkelt gjord för att grisarna ska överleva på egen hand, utan "hjälp" från dessa "bönder". Och vem kan väl motsäga detta? Det är ju helt självklart och naturligt.
På grund av de stimulanslösa, trånga och stressiga förhållandena utvecklar många grisar stereotypt beteende, och andra beteendestörningar. Detta leder ofta till att de ger sig på varandra, och svansbitning hör absolut inte till ovanligheten**2
; varje år rapporteras omkring 50 000 fall av svansbitning i Sverige (men man får ha i åtanke att denna rapportering är frivillig, vilket leder till en stor gråzon, ett stort mörkertal).***2
På de hårda betonggolven grisarna tvingas att leva på så har en tredjedel av svenska suggor smärtsamma liggsår*3, sår som knappast blir bättre av den verkliga bakteriehärd grisarna tvingas leva i(!). Otroliga 12% av alla grisar som går till slakt har fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50% har någon form av problem med magen.**3
Efter att de nått 6 månaders ålder är det dags att transporteras till deras sista anhalt; slakteriet.
På vägen till slakteriet trycks de in i trånga lastbilar, med galler istället för fönster, och den som sett en sådan slaktbil vet att det inte är en rolig syn från utsidan, så jag vill verkligen inte tänka mig in i hur det måste vara att befinna sig på insidan av en sådan lastbil; på vinterhalvåret är det kallt, rått, stressfyllt och trångt; på sommaren är det varmt, stressfyllt och trångt (omkring 1400 grisar dör varje år av värmestress på väg till slakt***3
Väl på slakteriet tvingas grisarna in i hissliknande anordningar, vilka sänks ner i en kammare som är fylld av koldioxid. Koldioxiden - som orsakar grisarna kvävningskänslor och smärta - används som bedövningsmedel,*4 och ska göra grisarna medvetslösa innan de hängs upp i benen, halsen skärs av och de förblöder.
Välkommen till ett liv som gris!
Källor:
* Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2011:09
** Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
*** Jordbruksverket (2007) Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. Dnr 31-9289/07.
*1 Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
**1 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
***1 Westin R. (2003) Svansbitning hos gris relaterat till individuell tillväxt och ras. Examensarbete 2000:46, SLU.
*2 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
**2 Hansson I. et al. (1999) En jämförelse av slaktresultat mellan KRAV-uppfödda och konventionellt uppfödda djur. Svensk Veterinärtidning 2:1999.
***2 Jordbruksverket. Personligt meddelande 2010-08-31.
*3 Svenska PIG (2009). Bogsår – förekomst och riskfaktorer. Nr 42, april 2009.
**3 Svenska Djurhälsovården (2008). Magsår hos svenska grisar – besättningsbundet. Djurhälsonytt, 2008-06-23.
***3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=481115
*4 Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010. och: Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
De kommer från signaturen Stephanie, och de får verkligen hoppet att återigen skutta in i mitt bröst och fylla mig av glädje! Det är så härligt att få lite respons på sin blogg, och se att det faktiskt finns underbara, tänkande människor där ute i världen.
I en av kommentarerna tog hon upp att hennes barndomsvän är nybliven vegan och att hennes bror valde bort fläsket från raggmunkarna, vilket var hans favoriträtt; allt detta tack vare att de sett en film om djurfabriker.
När jag läste detta så kom jag att tänka på att bloggen blivit alltför blaha det senaste, för mycket tjat om div. ovidkomligheter, och inte alls direkt om djurrätt och djurens situation, vilket var tanken från början.
Med detta i tanken så tänkte jag att jag återigen skulle skriva om den hemska, plågsamma och kränkande situation som miljontals grisar befinner sig i varje dag, året om, i Sverige:
I Sverige slaktades totalt 2 936 240 grisar, 2010*, och 99% av alla dessa grisar lever hela sitt liv inomhus, under trånga, sysslolösa, smutsiga förhållanden.
Några dagar efter födseln tas hangrisar från sin mor och kastreras, utan bedövning; omkring 4000 grisar kastreras varje dag(!) i vårt avlånga land.** Att kastreras utan bedövning kan vem som helst förstå är en otroligt smärtsam process. De största anledningarna till att hangrisar kastreras är dessa: köttet kan lukta illa, s.k galtlukt, och få äcklig bismak***, den andra anledningen är att när grisarna lever under så trånga förhållanden så kan de inte komma undan från varandra, vilket kan leda till aggressiva, sexuella beteenden, vilket man till stort undviker genom kastrering*1; ett annat sätt att undvika detta vore ju att inte hålla dem i trånga bås hela livet, utan låta dem leva i frihet, men det känns kanske som en idiotisk tanke?
Efter ungefär en månad vid sin moders sida skiljs mor och barn åt - mycket tidigare än i naturliga förhållanden, då detta sker omkring 17 veckors ålder**1 - och vid 3 månaders ålder går de in i det s.k "slaktsvinsstadiet", vilket innebär att de sätts i bås om 10 grisar i stora stallar***1.
Miljön är trång, stimulansfattig och smutsig, vilket för grisar är en högst onaturlig miljö. Istället för att gå omkring på hårda betonggolv med lite hö på föredrar grisen att gå ute i gräset, men jorden under sina fötter; i fritt tillstånd spenderar grisar stor del av dagen till att söka föda, även när de är fysilogiskt mätta så går de runt och bökar, undersöker och betar.
Vissa "bönder" påstår att grisarna inte lider, eftersom de är födda in i den kala betongmiljön så påstår de att "de inte vet annat", och därför inte kan lida p.g.a att deras naturliga behov inte blir tillgodosedda. Detta finns det starka röster som talar emot, t.ex. Per Jensen, professor i etologi, som uttrycker sig på följande vis: "Motivationssystemen är utvecklade för att fungera i den miljö arten är anpassad till." "En hona som ska grisa kan inte förstå att hon inte behöver bygga bo därför att bonden sätter upp värmelampor och hjälper till att ta hand om smågrisarna. Programmet i hjärnan kräver helt enkelt att hon utför bobyggnadsbeteendet".*2
Detta gäller även när det kommer till födosökbeteendet. Grisarna vet inte att de inte behöver leta efter mat, även om de blir matade på utsatta tider på dygnet, deras hjärna är helt enkelt gjord för att grisarna ska överleva på egen hand, utan "hjälp" från dessa "bönder". Och vem kan väl motsäga detta? Det är ju helt självklart och naturligt.
På grund av de stimulanslösa, trånga och stressiga förhållandena utvecklar många grisar stereotypt beteende, och andra beteendestörningar. Detta leder ofta till att de ger sig på varandra, och svansbitning hör absolut inte till ovanligheten**2
; varje år rapporteras omkring 50 000 fall av svansbitning i Sverige (men man får ha i åtanke att denna rapportering är frivillig, vilket leder till en stor gråzon, ett stort mörkertal).***2
På de hårda betonggolven grisarna tvingas att leva på så har en tredjedel av svenska suggor smärtsamma liggsår*3, sår som knappast blir bättre av den verkliga bakteriehärd grisarna tvingas leva i(!). Otroliga 12% av alla grisar som går till slakt har fullt utvecklade, smärtsamma magsår, och över 50% har någon form av problem med magen.**3
Efter att de nått 6 månaders ålder är det dags att transporteras till deras sista anhalt; slakteriet.
På vägen till slakteriet trycks de in i trånga lastbilar, med galler istället för fönster, och den som sett en sådan slaktbil vet att det inte är en rolig syn från utsidan, så jag vill verkligen inte tänka mig in i hur det måste vara att befinna sig på insidan av en sådan lastbil; på vinterhalvåret är det kallt, rått, stressfyllt och trångt; på sommaren är det varmt, stressfyllt och trångt (omkring 1400 grisar dör varje år av värmestress på väg till slakt***3
Väl på slakteriet tvingas grisarna in i hissliknande anordningar, vilka sänks ner i en kammare som är fylld av koldioxid. Koldioxiden - som orsakar grisarna kvävningskänslor och smärta - används som bedövningsmedel,*4 och ska göra grisarna medvetslösa innan de hängs upp i benen, halsen skärs av och de förblöder.
Välkommen till ett liv som gris!
Källor:
* Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2011:09
** Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
*** Jordbruksverket (2007) Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. Dnr 31-9289/07.
*1 Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91: 1–18.
**1 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
***1 Westin R. (2003) Svansbitning hos gris relaterat till individuell tillväxt och ras. Examensarbete 2000:46, SLU.
*2 Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag.
**2 Hansson I. et al. (1999) En jämförelse av slaktresultat mellan KRAV-uppfödda och konventionellt uppfödda djur. Svensk Veterinärtidning 2:1999.
***2 Jordbruksverket. Personligt meddelande 2010-08-31.
*3 Svenska PIG (2009). Bogsår – förekomst och riskfaktorer. Nr 42, april 2009.
**3 Svenska Djurhälsovården (2008). Magsår hos svenska grisar – besättningsbundet. Djurhälsonytt, 2008-06-23.
***3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=481115
*4 Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010. och: Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
torsdagen den 1:e mars 2012
Aktivism planerat på lördag och nytt möte med DRA Borås nästa torsdag! ÄNDRING!
Nu ska vi försöka se till att saker och ting händer här i stan, och röra om lite i grytan.
På lördag ska vår kära Lisa bege sig ut - förhoppningsvis i sällskap av andra från avdelningen - för att för att kolla päls-läget i vår lilla stad, vilket innebär att det ska gås runt i div. butiker och fråga varför de säljer kläder med pälsdetaljer, vilka djur pälsen kommer ifrån, och varifrån pälsen kommer geografiskt.
Så alla som läser detta och är i Borås på lördag, tveka inte att höra av er!
Jag går att nå via mail på: djurratt-veganism@live.se. Skriv gärna en rad, så lägger jag till dig på vår mail-lista, så kan du ta del av allt som händer i avdelningen!
ÄNDRING!
Vi ska även ha vårt andra möte som lokalavdelning, och denna gången hoppas vi att Richard från DRA Gbg kommer, så vi kan bli lite klokare vad gäller både Djurrättsalliansen och hur en lokalavdelning fungerar.
Den som känner att den vill komma och vara med på mötet, och påverka vad vi gör i Borås, får gärna komma till Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10 (mittemot gamla Arbetsförmedlingen), klockan 18:00, den 14 mars.
Kärlek och respekt till alla er där ute!
På lördag ska vår kära Lisa bege sig ut - förhoppningsvis i sällskap av andra från avdelningen - för att för att kolla päls-läget i vår lilla stad, vilket innebär att det ska gås runt i div. butiker och fråga varför de säljer kläder med pälsdetaljer, vilka djur pälsen kommer ifrån, och varifrån pälsen kommer geografiskt.
Så alla som läser detta och är i Borås på lördag, tveka inte att höra av er!
Jag går att nå via mail på: djurratt-veganism@live.se. Skriv gärna en rad, så lägger jag till dig på vår mail-lista, så kan du ta del av allt som händer i avdelningen!
ÄNDRING!
Vi ska även ha vårt andra möte som lokalavdelning, och denna gången hoppas vi att Richard från DRA Gbg kommer, så vi kan bli lite klokare vad gäller både Djurrättsalliansen och hur en lokalavdelning fungerar.
Den som känner att den vill komma och vara med på mötet, och påverka vad vi gör i Borås, får gärna komma till Studiefrämjandets lokaler på Yxhammarsgatan 8-10 (mittemot gamla Arbetsförmedlingen), klockan 18:00, den 14 mars.
Alltså: Djurrättsalliansen Borås´ andra möte går av stapeln 14/3, kl 18:00.
Kärlek och respekt till alla er där ute!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)