tisdag 14 juni 2011

Försöksdjur - den vakna mardrömmen.

Jag vet att rubriken låter väldigt rå, men jag vet inte hur jag ska formulera mig på ett bättre sätt. För det som rubriken antyder är faktiskt helt sant.

Djurförsök har gjorts sedan mycket lång tid tillbaks, men utan särskilt många nämnvärda framsteg gjorts. Visst har vissa saker gjorts bättre för vissa människor, men till vilken kostnad?

Jag kommer i detta inlägget gå in lite på ett av dom tusentals djurförsök som gjorts utan att några nämnvärda framsteg gjorts.
Martin Reite på University of Colorado gjorde t.ex. deprevitionsförsök på chimpansungar. Detta deprivitionsförsök gick till på följande vis: 7 chimpansungar separerades från sin moder vid födseln. Ungarna fick växa upp i "barnkammarmiljö" tills de nådde en ålder av sju till tio månader. Sedan sattes de i en isoleringscell i fem dagar. Under tiden i cellen skrek ungarna och slängde sej mot cellens väggar. I fem dagar!
Och vad drog man för slutsats av detta försök? Jo, att: "isolering av yngre chimpansungar kan medföra tydliga beteendeförändringar", och såklart att ytterligare forskning på området krävs.
Varför krävs ytterligare forskning? Om man tar en liten unge från sin mamma och sen slänger den i en isoleringscell så kan väl vem som helst förstå att den får beteendestörningar? Det tycker man ju inte behöver testas på djur.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar