tisdag 14 juni 2011

LD50 (forts. på Försöksdjur - den vakna mardrömmen).

Bland dom allra grymmaste djurförsök som människor utsätter djur för är LD50-tester. LD50 står för: Leathal dosage 50% (dödlig dos i 50% av fallen), och går ut på att testa alla möjliga nya varor som "måste" testas innan de släpps ut på marknaden; allt från toalettrengöring och tvål till läkemedel och motorolja.

Det man gör helt enkelt när man utför dessa tester är att man antingen lägger substansen som ska testas på djurets öga (det är inte helt ovanligt att man syr fast ögonlocken, så djuret inte ska kunna blinka), lägger den på djurets hud eller ger det oralt. Och med "ger det oralt" menar jag inte att man lägger det lite snällt framför djuret och säger "kan du inte prova äta det där?". Man tar oftast en slang som man trycker ner i halsen på djuret och sprutar in substansen.

Ett exempel på hur ett LD50-test kan gå till: Amerikanska arméns institut för medicinsk forskning om infektionssjukdomar ville testa att förgifta råttor med T-2, för att se hur de reagerade. Enligt amerikas inrikesdepartement har detta gift "dessutom fördelen att utgöra ett effektivt terrorvapen. Det orsakar märkliga och fruktansvärda symptom". Symptomen kunde vara t.ex. kraftiga blödningar, blåsor och kräkningar.
Man gav råttorna substansen intramuskulärt, intravenöst och subkutant (dvs injiserades i muskelvävnaden, i venerna och under huden.) Man gav dem även substansen i bukhinnan, genom näsan och munnen och direkt på huden. Alla sju proven avsåg att fastställa LD50-värdet. Råttorna dog vanligtvis efter nio till arton timmar, men de som förgiftats genom skinnet behövde i genomsnitt sex dagar på sig att dö. Innan råttorna dog kunde de varken äta eller gå och deras hud och inälvor hade börjat ruttna; de var rastlösa och hade diarré.
Och vad kom man fram till? Att resultatet "helt överensstämde med tidigare publicerade försök med subakut och kronisk T-2-exponering"
Men så förträffligt, nu vet vi ännu mer att vi ska ge fan i att äta T-2. Ursäkta att jag låter brysk, men jag blir fruktansvärt upprörd när man gör så meningslösa tester på djur (eller gör tester på djur överhuvudtaget).

LD-50-testen är verkligen något som vi borde jobba oss så långt bort från som möjligt. Dessa tester dödar och skadar djur (både fysiskt och psykiskt) dagligen världen över. Och det är inte bara militären som utför dessa tester, man testar som sagt allt möjligt, som hushållsvaror, vitaminer (ja, vitaminer kan också döda. I tillräckligt stora mängder. Och det ser forskarna till att djuren får.), motorolja, färg, förtunningsmedel; listan kan göras hur lång som helst.
Och ett väldigt stort fel med LD-50-tester är att resultaten man får på råttor, kaniner, hundar, fåglar, etc, inte alltid är överförbara på människor. Årligen dör tusentals människor av t.ex. läkemedel som man kommit fram till är "säkra", just p.g.a att reaktionerna djuren får inte är samma reaktioner människor får av substansen.
Ett ämne som t.ex. är väldigt skadligt och i hög grad är dödligt för människor kan vara i princip helt ofarligt för t.ex. hundar eller kaniner.

Men även om resultaten av LD-50-testen alltid skulle vara överförbara på människor så rättfärdigar de fortfarande inte att man kränker en annan individs rättigheter. Det rättfärdigar inte att man plågar och dödar tusentals djur bara för att några hundra människor eventuellt kan ha fördel av det. Att kränka en individs rättigheter på detta vis (gäller alla former av djurförsök) kan aldrig rättfärdigas, då det som kränks är det enda som aldrig får kränkas; rätten till frihet, rätten kroppslig integritet. Jag vet att du som läser detta inte skulle tycka att det vore en bra idé att utsätta dina nära eller ditt husdjur för experiment i forskningens namn, och lika lite tycker jag att djur ska användas för detsamma.

Nu för tiden finns det andra sätt att testa produkter på, istället för att använda djur. Metoder som är mycket mindre kostsamma och mycker mer exakta. Endast omkring 60% av LD-50-testen räknas som "säkra" medans man kan få en säkerhet på 85% när man använder nya metoder som utesluter onödigt lidande. Ett exempel på nyare tester som kan utföras är att testa produkterna på mänskliga blodplättar.

Jag vet att inlägget kan verka rörigt, men jag tror att ni förstår kontentan av det. Just i detta nu lider tusentals djur i onödan på forskningsanstalter världen över. Det är inte okej. Och vi måste visa att det inte är okej genom att köpa t.ex. smink, eller andra skönhetsprodukter såsom ex. deodorant, som inte är djurtestade. Ett enkelt sätt att förvissa sig om att man inte använder kosmetika eller hygienprodukter från märken som utför djurförsök, eller använder olika djurdelar som ingredienser är att ta en titt på Djurens rätt´s lista över djurvänliga företag.

Om du vill ha mer information om djurförsök, eller hur du kan vara en del i kampen för ett djurvänligare samhälle kan du gå in på Forska utan djurförsök´s hemsida.


Djurförsök av alla dess slag måste få ett slut. Och jag menar inte om 50 år, jag menar nu.
För att återigen låta Tom Regan´s ord klinga: Jag vill inte se större burar, jag vill se tomma burar!


För den som vill veta mer om just ämnet T-2, klicka på länken som följer: http://en.wikipedia.org/wiki/T-2_mycotoxin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar