Earthlings

Jag satt precis och kollade på filmen Earthlings, men var tvungen att stänga av den efter en halvtimmes tittande, då jag inte klarade av mer.

Filmen är en dokumentär från USA om hur vi behandlar våra medjordlingar, alltså hur vi människor behandlar icke-mänskliga djur.

I filmen visas, men Joaquine Phoenix som berättare, hur hemlösa hundar slängs ned, och blir krossade tillsammans med, sopor i en sopbil; hur man utan bedövning klipper svans, öron och tänder av griskultingar; hur "kosher"-slakt kan gå till; hur man klipper hornen av kor, osv, osv.

30 minuter klarade jag som sagt var inte av. Det blev bara allt för mycket, och jag var tvungen att stänga av för att inte få panikångest.

Det är dock väldigt bra att filmer som denna finns, för orättvisorna som vi människor, passivt eller aktivt, utsätter icke-mänskliga djur för måste komma upp i ljuset. De som passivt går och köper korv, kotletter, eller vad det nu kan vara, utan att ge så mycket som 10 sekunders betänketid åt vad deras mat orsakar, de måste se detta!
För det är inte de få som föder upp, slaktar, avlar, och på andra sätt plågar djur, som åsikterna måste ändras hos; det är hos de många passiva, fega, låter-sig-gärna-ledas-pga-rädlsa-för-att-sticka-ut-eller-göra-fel-människorna som åsikterna måste ändras. Dessa människor måste få se detta! Så att de, på ändå behagligt avstånd (troligtvis med fjärrkontrollen i högsta hugg, redo att, som jag, stänga av när det blir för jobbigt), får se vad som ligger bakom maten på deras bord.
Det är hos dem vi måste väcka empatin för andra djur än människan, likväl empatin för andra människor än de i deras direkta närhet!

Jag tror även att den kan vara bra för människor som redan är övertygade om att den rätta vägen att gå är den veganska, då jag tänker mig att den är en jävligt bra spark i röven på oss att faktiskt gå ut och försöka göra skillnad för dessa djur; om det så är att dela ut broschyrer eller flygblad på orten där man bor, åka ut till hönserier och frita hönor, bryta sig in hos grisfarmare och filma förhållandena under vilka grisarna lever, börja skänka pengar till en djurrättsorganisation som t.ex. Djurens rätt, eller Djurrättsalliansen (eller varför inte kontakta någon djurrättsorganisation och försöka starta en lokalavdelning på orten där man bor, om där inte finns någon); bara vi får tummen ur och gör det var och en känner att man kan bidra med.

Jag ska nog försöka se klart filmen i morgon, för det är en hel del bra som Joaquin säger i filmen, som känns värt att lyssna till.

Jag hoppas med hela mitt hjärta och min själ att 2012 blir ett bättre år för alla utsatta på vår planet; mänskliga, som icke-mänskliga, djur.

Kärlek och respekt till er alla där ute som gör det ni kan för att göra skillnad!